Cecilia Tall i intervju om resurseffektiv textil

Cecilia Tall är till vardags generalsekreterare vid TEKO - Sveriges Textil- och Modeföretag. Under två år har hon suttit som ordförande för delprojektet för Textil inom IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Här berättar hon om vad delprojektet uppnått och vad de rekommenderar inför framtiden.
001_TEKO_Cecilia Tall_DSC3950-1.jpg

Vad har du lärt dig under den tid som projektet har löpt?

Det har varit bra att arbeta i nätverken med andra ordförande som jobbar i samma process. Dessutom har vi haft samverkan mellan projektgrupperna, vilket är något jag gärna ser mer av, och mer systematiserat i framtiden. Jag hade förmånen att få föreslå deltagare i arbetsgruppen, och vilken samling det blev! Det har kommit oerhört mycket bra idéer utifrån våra möten, och det har också gett energi till deltagarna att arbeta med frågorna på våra vanliga jobb.

Vad är din egen ingång till ämnen som resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

I textilindustrin har vi arbetat med frågorna aktivt sedan 90-talet. Vi började med åtgärder för att spara vatten och energi i produktionen, fasa ut onödiga kemikalier och ersätta andra med bättre alternativ. Nu pågår aktiviteter för att recirkulera produkter och material både inom branschen och i samverkan med andra branscher. Vi arbetar med att designa för cirkularitet, och där har företagen kommit olika långt.

Hur har du förankrat och fört över frågorna från IVA-projektet till din ordinarie organisation (TEKO)? Några konkreta åtgärder och förändringar som ni har vidtagit utifrån projektets diskussioner, analyser och rekommendationer?

Som bransch har vi många parallella aktiviteter inom cirkulär ekonomi med allt från testbäddar för materialåtervinning till digitaliserade märkningar för att underlätta sortering av material. IVA har ju samlat ihop erfarenheterna från genomförda och pågående projekt. På TEKO förs i vår miljögrupp löpande diskussioner om alla projekt där vi deltar. Det är en källa för inhämtning av data och diskussioner om vad företagen behöver för hjälp med sin omställning för att den ska lyckas.

Vad ser du som de största utmaningarna och möjligheterna för Sverige för att uppnå ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

En konkret utmaning är att gå från energiutvinning till materialåtervinning i nuvarande process. Sortering och insamling av textila material är fortfarande en stor utmaning, då vi i första hand vill återvinna produkterna som helhet, sedan som fiber och i sista hand som energi. Det finns dessutom ett antal lagar som behöver uppdateras för att passa en cirkulär ekonomi istället för den linjära de var framtagna för. Bland annat gäller det avfallslagstiftningen.

Du har ju varit ordförande för delprojektet för Textil – vad har ni sett som de viktigaste åtgärdsområdena?

Vi påpekar att det behövs en tydligare definition och en internationell standard för vad som verkligen är hållbara textilier. Dessutom måste branschen utveckla ett ramverk för hur olika material och produkter ska hanteras i slutfasen av en produkts livscykel.

Vi föreslår också ”materialmäklare” för att hitta materialflöden att återanvända för textilproduktion. Restflöden kan användas från bland annat plastindustrin, skogsindustrin, livsmedelsindustrin, verkstadsindustrin och bygg- och bilindustrin.

Nya innovativa affärsmodeller som baseras på återbruk, uthyrning, prenumeration på kläder och textilier skulle behöva skalas upp. Sådana affärsmodeller skulle kunna få skattelättnader för att få igång omställningen. Samma sorts lättnader borde också ges till textilframställning från hållbara återvunna material. Offentlig sektor bör gå före för förändring.

Vi föreslår också en kreditnämnd som skulle kunna erbjuda garantier eller förmånliga lån åt företag inom cirkulär ekonomi. Dessutom bör vi utveckla industriparker för att ge möjlighet till nya svenska hållbara företag att växa och skapa nya arbetstillfällen.

Vad vill du uppmärksamma enskilda svenskar på när det gäller resurseffektivitet, och vad vill du få dem att ändra på för att bidra till ett mer cirkulärt samhälle?

Köp de varor du avser använda mycket och kommer att trivas med länge. För övriga behov är det bra att testa andra affärsmodeller än ägande. Satsa på varor av god kvalitet hellre än slit och släng. Och när de är uttjänta, lämna till återvinning.

Några avslutande ord?

Det finns oerhört goda möjligheter idag för företag som jobbar aktivt med cirkulär ekonomi och som använder råvaror som andra ser som avfall. Om man dessutom arbetar med effektiviseringar i produktionen och transporter och bara producerar rätt antal varor med bästa tillgängliga teknik finns goda vinster att hämta, både för ekonomin och klimatet.