Charlotte Brogren - Månadens Vera, september 2018

Söndag 30 september 2018

brogren-b-1200px.jpg

Charlotte Brogren är född 1963 och har bland annat varit global utvecklingschef på ABB Robotics, generaldirektör för Vinnova och arbetar nu som teknologichef för Alimak Group. Charlotte har en civilingenjörsexamen i kemiteknik från LTH där hon senare också doktorerade i samma ämne.

Berätta lite om dig själv och din bakgrund!

– Jag ville egentligen bli veterinär men hade inte de betyg som krävdes. Jag upptäckte då att man kunde läsa veterinärmedicin som inriktning på kemiteknikprogrammet i Lund och valde det istället. När jag väl började läsa insåg jag att den tekniska delen av utbildningen var mycket roligare än vad jag trott och därför valde jag att fortsätta med det.

Efter examen bestämde sig Charlotte för att forska och tog en licentiatexamen (vilken ungefär motsvarar en halv doktorsexamen) i kemiteknik innan hon började arbeta på AGA.

– När jag började hos AGA hade jag mycket kontakt med tyskar och amerikaner och det var svårt att förklara för dem vad en licentiatexamen egentligen var eftersom tiden mellan en mastersexamen och en doktorstitel i de länderna bara är två år. Jag kände därför att det kunde vara bra att plocka upp forskningen igen så när jag var mammaledig använde jag mycket av tiden för att färdigställa min doktorsexamen.

Hur har din karriärväg sett ut efter din doktorandtid?

– ABB blev intresserade av mitt doktorandarbete och anställde mig efter min examen. Efter några år sålde ABB av den verksamhet jag arbetade mot, och då jag valde att stanna kvar på ABB blev det plötsligt så att jag skulle arbeta med helt andra saker än det min utbildning hade handlat om. De nya arbetsuppgifterna som jag inte hade kunnat drömma om tidigare skapade nya möjligheter och förutsättningar för karriären.

Efter ABB blev du generaldirektör för VINNOVA. Vilka var de viktigaste erfarenheterna som du tog med dig från ABB till ditt nya arbete?

– ­När jag började på VINNOVA visste jag inte så mycket om hur det var att arbeta på en myndighet, och det jag tog med mig var behovet att hela tiden utveckla en organisation för att förbättra verksamheten och skapa en attraktiv arbetsplats. Det gäller för alla verksamheter oavsett om man är privat eller offentligt anställd. Från ABB var jag van vid att arbeta i team och tillsammans med alla medarbetare på Vinnova genomfördes ett stort jobb att förnya verksamheten och skapa nya utvecklingssamarbeten mellan akademi och näringsliv.

Ordet ”innovation” kan låta väldigt pretentiöst och ge bilden av att allt är högteknologiskt. För mig handlar innovation om utveckling och att göra något imorgon som är lite bättre än det vi gjorde igår. Vi behöver nytänkande genom alla processer och sektorer av samhället.

Vad tycker du att det innebär att vara ingenjör?

– Ingenjören är viktig för att utveckla samhället och vi kommer fortsatt vara beroende av ny teknik. Ingenjörens styrkor är att vara en duktig problemlösare, att vara ”hands on” och att inte vara rädd för att blanda teori och praktik. Vad som är viktigt för ingenjörer att också kunna samarbeta med andra discipliner för att hitta hållbara lösningar på våra samhällsproblem.

Har du någon gång känt att du har stött på något motstånd för att du är kvinna i din ingenjörsroll?

Nej. Jag har fått många sådana frågor i samband med #metoo men jag skulle vilja säga att jag nog har haft fler fördelar än nackdelar av att vara tjej i mitt yrke. Jag har under mina år haft fantastiska chefer som har stöttat mig och de har alltid varit intresserade av min kompetens och det arbete jag gjort och inte huruvida jag var tjej eller inte.

Det sägs ofta att det är svårt att locka tjejer till ingenjörsyrket. Varför tror du att det är så?

– Vi måste bli bättre på att förklara hur utvecklande och roligt det är att vara ingenjör och vilka möjligheter som finns om man har en teknisk utbildning. Du lär dig en systematik som kan användas i många sammanhang oavsett om du ska arbeta inom hälso- och sjukvården, inom industrin eller annan sektor. Vi måste bli mycket bättre på att berätta om detta och att det är många som inte arbetar som traditionella ingenjörer efter examen. Ta mig som exempel, jag arbetar som utvecklingschef och fokuserar framförallt att vi har bra processer på plats så att det finns möjligheter för innovativa människor att kunna utveckla sina idéer.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter för framtidens ingenjörer? Vad kommer de att få för problem att tackla i sina arbetsliv?

– Nästa generations ingenjörer är oerhört viktiga för att bygga det framtida samhället. Vi behöver tänka mycket mer på hållbarhet och i nya banor. Vi ska inte göra det i ingenjörens egen redan erövrade arena utan i en bra kombination med övriga kompetenser. Problemen, eller möjligheterna och utmaningarna, är mycket mer flerdimensionella nu än vad de var förr.

Vad skulle du ha gett för råd till dig själv när du gick på högstadiet eller universitetet om du hade möjligheten med tanke på din framtida karriär?

– Jag skulle sagt tro på dig själv! Kom ihåg att det är bättre att testa en gång för mycket än en gång för lite. Inte tro att allt kan göras perfekt första gången och vid första möjligheten. Våga prova, våga experimentera och lär dig av det som inte fungerar – det är det bästa sättet för att kunna gå vidare och utvecklas!

#månadensvera är ett initiativ från IVAs Studentråd. Vi vill lyfta ingenjörskvinnor både i och utanför IVAs nätverk för att inspirera andra kvinnor till att välja en ingenjörsutbildning. I tolv intervjuer under 2018 visar vi bredden på de möjligheter som en ingenjörsutbildning har att erbjuda.

Skribent: Johanna Olsson