Cirkulär ekonomi i Kina

Det är svårt att få ett tydligt grepp om det framväxande nya Kina. Samtidigt som landet är en av de värsta utsläpparna av klimatgaser och miljöfarliga ämnen i världen arbetar Kina mycket ihärdigt - och framgångsrikt - med cirkulär ekonomi.
China_boat_1200x675px.jpg

Kina är ett världsrekordland på många sätt. Utöver att ha världens största befolkning (1,4 miljarder) har landet världens största energikonsumtion (över 3 000 miljoner ton oljeekvivalenter) och världens högsta utsläpp av koldioxid (11 miljarder ton). Samtidigt är landet också världens största investerare i förnybar energi, med 127 miljarder dollar investerade bara under 2017 - 45 procent av världens samlade investeringar i förnybar energi.

Förklaringen står att finna dels i landets glupande totala efterfrågan på energi - som i sin tur driver och försörjer Kinas fenomenala tillväxt - dels i "kriget mot föroreningar" som utlystes av premiärminister Li Keqiang 2014. Dessförinnan hade det oberoende forskningsinstitutet Berkeley Earth uppskattat att landets luftföroreningar varje år orsakade ofattbara 1,6 miljoner kinesers död årligen. Till och med de hårt styrda kinesiska medierna hade vid denna tid börjat rapportera kritiskt om föroreningarna, vilket är ovanligt i en auktoritär stat såsom Kina.

Idag är Kina sedan flera år tillbaka världens största tillverkare av elbilar. Landet spenderar dubbelt så mycket som USA på solpaneler, och redan tillverkas två tredjedelar av alla solpaneler i världen i Kina. Motsvarande siffror finns inom vätgasteknik, vindkraft och många andra energikällor.

En hel del av den rådande situationen har katalyserats och förstärkts just av USA:s uttåg från världens energi- och handelspolitiska arenor under president Trump. När USA minskar federala investeringar i förnybar energi, ökar Kina dem - och stärker därmed sitt internationella grepp på energimarknaden. Och när USA tar ett steg tillbaka från världshandeln och inför tullar, knyter Kina närmare band med EU.

Ett exempel är när EU och Kina för någon vecka sedan möttes för att förstärka sina ömsesidiga handelsförbindelser och sitt arbete för fortsatt frihandel. Dessutom uttryckte EU och Kina en intention att skriva ett Memorandum of Understanding (MoU) för cirkulär ekonomi, vilket ligger helt i linje med EU:s nyligen beslutade åtgärder på samma område.

Och Kina gör mer för att främja sin cirkulära ekonomi. Nyligen sjösattes ett stopp för att importera plastavfall till landet, vilket kommer att få stora effekter inte minst för USA - och i slutänden förhoppningsvis trycka ned USA:s produktion av onödigt plastavfall.

Faktum är att Kina redan år 2002 antog cirkulär ekonomi som viktig ekonomisk styridé. Och idag finns det åtminstone fyra övergripande ramverk och lagar som driver fram cirkulär ekonomi i Kina: lagen för främjande av den cirkulära ekonomin, den tolfte femårsplanen, handlingsplanen för utveckling av den cirkulära ekonomin, och den pågående 13:e femårsplanen.

I mars 2017 drog kinesiska myndigheter upp specifika återvinningsmål för 2020. 46 städer ska uppnå en återvinningsgrad på avfall om ambitiösa 35 procent år 2020. Under det nya återvinningssystemet ska skräp sorteras i tre kategorier: farligt avfall (som batterier och industriavfall), biologiskt nedbrytbart avfall (som matavfall) och återvinningsbara ämnen (som plast, glasflaskor). Som jämförelse var EU:s genomsnittliga återvinningsgrad 2010 36 procent, med ett EU-mål att nå 50 procent fram till 2020. Den kinesiska regeringen hoppas att det totala värdet av det nya återvinningssystemet ska nå så mycket som 3 biljoner yuan (cirka 4 biljoner SEK).

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17