Cirkulär ekonomi ökar Sveriges konkurrenskraft

Tisdag 20 mars 2018

Ett hundratal pågående initiativ i Sverige har på olika sätt resurseffektivitet och cirkulär ekonomi i fokus. Ett nytt IVA-projekt ska nu skapa en samlad plattform och dra relevanta slutsatser om nödvändiga svenska vägval.

Det nya projektet, Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, är en fördjupad fortsättning av ett tidigare IVA-projekt.

– Jag tror att det här kommer att göra skillnad, sa Åke Svensson, som är ordförande i styrgruppen, vid projektets kickoff.

Projektet tar fasta på fem delområden: mobilitet, lokaler, livsmedel, textil och plast.

Jan Nordling är en av projektledarna.

– Målet är att kartlägga alla initiativ som redan pågår i landet. Vi ska arbeta med öppna workshoppar i de olika delprojekten, sa han.

Den finansiella sektorns roll och möjligheter när det gäller resurseffektivitet och cirkulär effektivitet är en av de frågor som ska behandlas.

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) såg positivt på detta.

– Det är ju mina politikområden. Vi måste ställa om till en cirkulär ekonomi. Det är den enda vägens politik, sa han.

Den nuvarande konsumtionsmodellen, med att hela tiden köpa nya saker, som dessutom alltför fort går sönder, håller inte längre, ansåg han.

– I längden kommer inte konsumenterna att accepter detta. Det är nödvändigt att använda resurserna bättre.

Per Bolund påpekade nödvändigheten av mer samverkan. Inte bara en del av exempelvis näringslivet är berört.

– Politiken måste peka ut riktningen. Breda överenskommelser behövs. Vi måste också hitta mätverktyg. Hur påverkar exempelvis vår konsumtion situationen i andra länder?

Han hävdade också att framtida investeringar måste ske i nya affärsmodeller. Finansmarknaden har haft, menade ministern, förlegade affärsmodeller, men att man nu vill se mer långsiktigt. Och vill ett företag locka till sig en investering så är numera hållbarhetsperspektivet nödvändigt.

– Annars bygger vi fast oss i gamla strukturer. Gemensamma investeringar med såväl offentligt som privat kapital kan göra det möjligt att åstadkomma sådant som annars inte skulle ha blivit till, sa han.

Den svenska traditionen att samverka är en möjlighet att skapa strategier för dialog och genomförande.

– IVA kan spela en roll i regeringens agenda för just samverkan, sa han.

Men det finns utmaningar om den resurseffektiva, cirkulära ekonomin ska bli global verklighet. Sällsynta jordartsmetaller, som bland annat används i bilar och i andra avancerade produkter är en sådan.

Björn Ola Linnér, Mistra Geopolitics, påpekade att teoretiskt råder ingen brist på dessa, men att det finns politiska risker förknippade med producentländerna.

Och även om det finns brytvärda mineraler även i Sverige så ansåg Penilla Gunther (KD) att en eventuell brytning är en svår nöt att knäcka.

– För vem vill ha en gruva på sin egen bakgård? undrade hon.

Anders Wijkman, ordförande för Återvinningsindustrierna, påpekade att materialspill inte bara är slöseri med material utan också med stora ekonomiska värden.

– Vi vill göra något som skapar en andrahandsmarknad för material. Nu är det ofta dyrare att använda återvunna material än nya. Det måste åtgärdas. Vi har en ekonomisk modell som passade när vi var två miljarder människor på planeten. Nu måste vi bära oss annorlunda åt, sa han.

Ola Alterå, kanslichef för Klimatpolitiska rådet, hävdade att det behövs ett bredare synsätt än att bara titta på klimatfrågorna. Hållbarhet är ett betydligt mer inkluderande begrepp.

Alla blir emellertid inte nödvändigtvis vinnare på ökad resurseffektivitet.

Björn Stigson är senior rådgivare.

– När Tyskland bestämde att energisektorn skulle ställas om blev resultatet också att energibolagen förlorade stora summor. Ingen i Tyskland såg i förväg att detta skulle ske, sa han.

Han hävdade också att USA nu vrider utvecklingen bakåt. Istället är det Kina som insett nödvändigheten att satsa stort på gröna lösningar.

Materialens roll för klimatmålen kan inte övervärderas. Det ansåg Robert Westerdahl, Material Economics.

– Ska man nå klimatmålen, så måste man fokusera på materialens roll, sa han och ansåg att ökad tjänstefiering av branscher är en väg framåt.

– Tåg och flyg har alltid haft en affärslogik byggd på service. Det borde kunna fungera på andra håll också, sa han.

Även Henrik Sundström, Electrolux, framhöll materialens betydelse.

– Tidigare var energianvändningen det viktiga.

Men numera är också materialen i exempelvis kylskåp sådant som Electrolux tittar noga på. Och möjligheten att använda mer återvunnet sådant.

– Material blir helt klart nästa viktiga fråga. Kunder har nytta av mer energieffektiva produkter, men vill de betala mer för produkter tillverkade av återvunnet material? undrade han.

Skribent: Pär Rönnberg