Dyra hyresrätter ökar mest med marknadshyror

Fredag 4 maj 2018

Fyra.jpg

Attraktiva hyreslägenheter i Stockholms innerstad får rejäla hyreshöjningar om hyresregleringen slopas. Men de som bor i lägenheterna klarar det. Det visar en studie om hyresregleringens fördelningseffekter.

– Avreglering av hyresmarknaden leder till en ekonomisk omfördelning, konstaterade Peter Englund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, vid ett IVA-seminarium om bostadspolitik.

Han har tillsammans med bland andra Mats Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, studerat hyresregleringens fördelningseffekter. Allt med fokus på Stockholms bostadsmarknad.

Mats Persson konstaterade att hyresregleringen har lett till att hyrorna för attraktiva lägenheter i Stockholms innerstad redan har inslag av marknadspris. Och att de som bor där har råd.

Forskarna har antagit att pris och avgifter för en bostadsrätt i samma område som de studerade hyresrätterna motsvarar en tänkbar nivå på marknadshyror. Slopas hyresregleringen skulle därför hyran för de mest attraktiva lägenheterna i genomsnitt stiga med omkring 5 000 kronor i månaden. Som andel av de boendes disponibla inkomster motsvarar höjningen några få procent.

Det omvända förhållandet gäller för de som bor i billigare, men mindre attraktiva hyreslägenheter. För dem skulle marknadshyror innebära lägre hyreshöjningar i kronor räknat. Samtidigt skulle en betydligt större andel, som mest 20 procent, av den disponibla inkomsten gå till månadshyran.

Jan Jörnmark, docent vid Göteborgs universitet, menade att hyresregleringen har lett till en orörlig hyresmarknad. Inte så många vill flytta från en kanske onödigt stor lägenhet med låg hyra.

Ovanpå detta så har 75 000 hyreslägenheter i Stockholm försvunnit sedan 1991. De är numera bostadsrätter. Och omvandlingen har minskat antalet hyresrätter mer än vad som byggts.

Rivningar och höjd standard innebär att det inte längre finns enkla, billiga lägenheter. Också det medför ökad orörlighet på bostadsmarknaden.

– I Sverige behövs på tio års sikt 800 000 nya lägenheter, sa Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé.

Bostadsbyggande har, ansåg han, nått sin kulmen. Därför kommer bristsituationen att förvärras.

– Ett helt nytt system måste till. Att bara bygga i högkonjunktur gör det dyrt. Det behöver ske i en stabil takt. Men marknadshyror kommer inte att förändra nybyggandet, sa han.

Cecilia Hermansson, forskare på KTH och ledamot i Finanspolitiska rådet, efterlyste också hon ett nytt regelverk.

– Med hushållen i centrum vore det bra att gå igenom incitamenten för alla inblandade i byggprocessen, sa hon.

Långsiktighet och nya regler krävs. Skatter och avdrag behöver ses över. Det var deltagarna vid seminariet överens om. Även Joakim Larsson (M) och Jan Valeskog (S) som båda är borgarråd i Stockholm var eniga om det. En nationell och blocköverskridande överenskommelse är nödvändig.

Det anser också styrgruppen i IVA-projektet Framtidens goda stad är en god idé. I sin slutrapport föreslår de en bred parlamentarisk kommitté - en samhällsbyggnadsberedning - med liknade uppdrag som försvarsberedningen. Fast då förstås för bostadspolitik och infrastruktur.

Skribent: Pär Rönnberg