Europa vit fläck på kartan över tillverkare av halvledare

Värdekedjan från kiselsand till chippet i en smart diskmaskin är lång och global. Ett fåtal länder utanför Europa dominerar tillverkningen av de eftertraktade halvledarna. Utmaningarna är tuffa för svensk och europeisk elektronikindustri.
Untitled-4.jpg

Efterfrågan på halvledare, som just nu är en global bristvara, ökar. Spänningarna mellan Taiwan och Kina, som är stora leverantörer av chipp, gör inte situationen bättre. Vid ett webbinarium, arrangerat av IVAs avdelningar för elektroteknik respektive ekonomi, belystes läget ur flera perspektiv.

– Allt fler apparater, även enkla sådana, innehåller elektronik. Och det är många företag och länder som är involverade i processen innan den färdiga produkten kan levereras, sa Björn Ekelund, forskningsdirektör på Ericsson.

Han påpekade att i den långa värdekedjan, från kiselsand till färdig produkt, kan värdeökningen uppgå till flera tusen procent.

– Det är designen och mjukvaran som står för det största värdetillskottet. Inte själva tillverkningen av chippet. Ska man hänga med måste man därför designa sina egna chipp.

Den konkreta tillverkningen sker nästa uteslutande i Fjärran Östern.

Konstruktionen av de mest komplexa chippen görs dock främst i USA, men även Korea hör till producenterna. I Europa är antalet företag med förmåga att konstruera eller framställa denna typ av chipp noll.

– Verktygen för att designa chipp ägs dessutom till 90 procent av amerikanska företag.

Men Europa börjar inse betydelsen av att vara i framkant när det gäller mikroelektronik.

– Det börjar hända saker, men från en mycket låg nivå. Det finns skilda uppfattningar bland Europas länder om hur betydelsefullt detta är. Många vill få igång tillverkningen i Europa. Det är ju visserligen bra, men på sikt är det designförmågan som är viktigast.

Den förmågan, hävdar Björn Ekelund, måste vara på topp om europeiska produkter, som exempelvis nya bilar, ska vara av högsta klass.

– Men många företag tycker att detta är svårt. De gör sig beroende av leverantörer långt borta. Det är början på nedförsbacken mot förlorade konkurrensfördelar.

För att undvika detta behövs, anser Björn Ekelund, samlade europeiska insatser. Dock inte primärt i form av ekonomiskt stöd till enskilda företag.

– Mikroelektronik och halvledare är mycket viktiga områden för både svensk och europeisk industri. Det Europa behöver göra är att skapa en bra mylla för denna. Då krävs satsningar på utbildning, forskning och innovation, sa Björn Ekelund.

Silicon Saxony, med huvudkontor i Dresden i Tyskland, är förmodligen Europas största kluster för mikroelektronik i Europa. Frank Bösenberg är VD.

Även han menade att en samlad europeisk satsning är nödvändig.

– Industripolitiken i de europeiska länderna är en viktig faktor. En god sak är att EU har ambitiösa planer att åren fram till 2030 ska bli ett digitalt decennium. På den politiska nivån inom EU har man insett den strategiska betydelsen av elektronikindustrin. EU satsar på att fördubbla produktionen av komplexa chipp. Men i exempelvis Korea är de statliga satsningarna mångfalt större, sa Frank Bösenberg.

Under seminariet diskuterades även mer generellt de globala värdekedjorna och hur de förändras. Det ansåg Lena Hagman som arbetare med ekonomisk analys på Teknikföretagen.

– Sedan år 2008 har värdekedjorna blivit kortare. Data från de senaste åren saknas, men förmodligen har trenden fortsatt och förstärkts av pandemin, sa hon.

Kontaktinformation

Karin Byman
Temaledare Klimat-Resurser-Energi
Telefon 070-574 70 72