Finanssektorn + resurseffektivitet = sant!

Nyligen genomfördes den femte och sista workshopen inom ramen för IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Bland de medverkande fanns initiativtagaren till gröna obligationer, Christopher Flensborg.

Workshopen tog fasta på kopplingen mellan å ena sidan resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, och å andra sidan finanssektorns möjligheter och hinder ifråga om finansiering av resurssmarta projekt.

Talarna utgjordes av den numera världskände initiativtagaren till "gröna obligationer", Christopher Flensborg, den erfarna RISE-forskaren Ann-Charlotte Mellquist samt den viktiga aktören Nordic Investment Banks Patrik Marckert.

Christopher Flensborg, som numera arbetar som chef för hållbara produkter på SEB, menade vid sitt anförande att alla de största finansiella riskerna idag är relaterade till klimat och miljö - en stor skillnad mot för endast fem till tio år tillbaka. På samma sätt har Flensborgs eget område, gröna obligationer, på tio år tagit steget från att knappt ha existerat till att nu utgöra en marknad värd uppskattningsvis 600 miljarder USD, och där enbart den svenska obligationsmarknaden till 30 procent utgörs av just gröna obligationer.

Ann-Charlotte Mellquist, forskare vid RISE, berättade om sin forskning kring omställning från varuproduktion till tjänsteerbjudanden inom näringslivet. Även om det initialt finns stora finansiella risker förenat med detta kan det på sikt ge stora vinster. På köpet får lånegivarna - såsom banker - en bättre kundkännedom än vad som vanligen följer med dagens affärer, samt i vissa fall en möjlighet att gå in som strategisk partner.

Patrik Marckert från NIB (Nordic Investment Bank) berättade om hur de investerar på marknadsmässiga villkor i projekt med nordisk koppling med 5-25 års frist. Många av investeringarna utgörs av energiprojekt.

Efter de initiala föredragen genomfördes en workshop med deltagarna fördelade på delprojekten för Lokaler, Mobilitet, Plast och Textil. Vid textilgruppens workshop föreläste bland andra företaget Re:newcells VD Mattias Jonsson. Re:newcell har tagit fram en ny lösning där man först river kläderna mekaniskt, för att sedan behandla dem kemiskt, inklusive avfärgning, blekning och silning. Efter det tar avvattning och torkning vid, varpå man skapar brett återanvändbara ark av så kallat "regenerat". Idag har företaget en egen fabrik i Kristinehamn, med kapacitet om 7 000 ton/år, vilket är material till 12 miljoner par jeans eller 30 miljoner t-shirts. Anläggningen är unik i sitt slag i världen och är i princip det första nya cellulosabruket på 40 år i Sverige.

Inför sin nästa fas vill Re:newcell bygga en fabrik med en produktion om 30 000 årston, vilket skulle kosta 300 miljoner kronor. Dilemmat i sammanhanget - vilket diskuterades djupgående under workshopen - var hur denna finansiering skulle kunna ordnas. Många finansiärer idag investerar nämligen antingen i väldigt tidiga startup-skeden eller i mogna företagsfaser. Här finns fortsatta utmaningar för att kunna finansiera upp lovande svenska initiativ inom resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

- När vi har kommit igång, och fått ett kassaflöde på 25-30 miljoner samt visat på lönsamhet, då kan vi få finansiering från bankerna, inte dessförinnan, sade Re:newcells VD Mattias Jonsson vid workshopen.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17