Fler försök med självkörande fordon behövs

Torsdag 26 april 2018

Först ut med självkörande blir lastbilar, bussar och arbetsfordon. Det kommer att dröja innan bli autonoma personbilar blir en vanlig syn på gator och vägar.

– Det blir lastbilar och bussar i kollektivtrafik som först kommer att bli självkörande, sa Jonas Bjelfvenstam, transportstyrelsens gd, vid ett IVA-seminarium.

På regeringens uppdrag har han utrett hur självkörande fordon kan bli en del av transportsystemet. Utredningen blev klar i början av mars i år och är nu ute på remiss.

En av de frågor Jonas Bjelfvenstam studerat är: vem är ansvarig när det händer något med ett självkörande fordon?

– Det är orimligt att föraren, som nu, är det. Jag anser det är ägaren som ska ha ansvaret. Fast vem är förare? Jag tror att man kan tolka begreppet brett. En förare behöver inte sitta i fordonet. Det kan vara fjärrstyrt.

Jonas Bjelfvenstam hoppas att fler försök kommer till stånd. Och att reglerna för vissa typer av tester förenklas. Fler försök, som gör fordonen till ett mer vanligt inslag i trafikmiljön, kan också leda till att allmänhetens acceptans för dem ökar.

– Det krävs också att kvaliteten på vägar och annan infrastruktur regleras i lag. Regelverken behöver harmoniseras internationellt. Det sker bäst i FN:s regi, sa han.

Oavsett graden av autonomi så är framtidens fordon eldrivna. Det påpekade Anders Berger, chef för Public Affairs på AB Volvo.

– Men det gäller att hitta kundnyttan med de självkörande elektrifierade bilarna. Det handlar inte bara om lägre bränslekostnader. Behovet av förare minskar och därmed lönekostnaderna.

Elektrifiering av bussar och lastbilar har fler positiva effekter. Trafikbullret i städer sjunker. Det öppnar bland annat för möjligheten att leverera varor senare på kvällen. Vilket i sin tur leder till minskad trafik i morgonrusningen.

Konvojkörning vid längre transporter är ytterligare ett steg mot autonoma godstransporter. Både Volvo och Scania utvecklar och testar tekniken.

Claes Erixon är teknikchef på Scania.

– Vi har hållit på i tio år med detta. Och om tiden för de förare som sitter i följebilarna inte räknas som vanlig arbetstid uppstår stora vinster, sa han.

De självkörande fordonen kommer först att bli vanliga i enkla trafikmiljöer.

– I början kommer de att finnas i exempelvis gruvor. Lite senare på motorvägar. Men det kommer att ta ganska lång tid innan vi ser dem inne i städerna. Där är trafikmiljön betydligt mer komplicerad.

Just att erbjuda förarlösa transporter i kontrollerade miljöer är affärsidén för start-up företaget Einride. Där är Pär Degerman teknikchef. Bolaget har utvecklat en lastbil, T-pod, som saknar ratt och förarhytt. Den är eldriven och därför utan exempelvis växellåda.

– Vi vill vända upp och ner på transportbranschen. Vår lastbil är fjärrstyrd, sa han.

Det nystartade bolagets första kunder är Lidel och Schenker. I båda fallen ska Einride sköta intern frakt mellan olika lager på bolagens områden.

Karl Henrik Johansson är professor på KTH. Han forskar bland annat om konvojkörning.

– Det finns utmaningar med detta. Man måste tänka helt nytt. Jämför med flyget som har en egen infrastruktur med flygledning och en hel del annat.

Men fördelarna är flera, utöver effekterna för förare och viss minskning av bränsleförbrukning.

– En lastbilskonvoj rör sig mer trögt än annan trafik. Det leder till att onödiga så kallade dragspelsköer minskar. Och då flyter trafiken smidigare, sa han.

Skribent: Pär Rönnberg