Kanske är det till och med så att vissa mål står i konflikt med varandra när det gäller att fatta enskilda politiska beslut? Vi har beslutat att pröva tanken att formulera en sammanhängande beskrivning av forskningspolitikens olika mål–medelrelationer ur ett samhällsperspektiv.
Framför allt vill vi systematiskt diskutera hur olika explicita eller implicita forskningspolitiska målsättningar relaterar till forskningens olika uppgifter i samhället respektive till mått på måluppfyllelse/kvalitetsbegrepp.
Tänkta fördelar med denna ansats är:
att forskningspolitiken genom att beskrivas från ett samhällsperspektiv sätts i relation till andra politikområden
att den hjälper oss hålla isär projektets analytiska ambition från den politiska uppgiften att prioritera mellan olika målsättningar
att diskussioner om differentierade kvalitetsbegrepp och om forskningspolitisk utvärdering kan föras inom en gemensam struktur
att en lång rad forskningspolitiska frågor (till exempel frågan om i vilken mån forskningspolitiken kan/bör vara ”svensk” och frågan om i vilken mån vi behöver öka resurskoncentrationen till så kallade starka forskningsmiljöer) kan relateras till olika forskningspolitiska målsättningar (olika svar på frågorna för olika målsättningar), vilket synliggör synergier och motsättningar mellan olika mål.
