Fram och tillbaka kring resurssmarta textilier

Drygt en tredjedel av alla svenskar, 36 procent, köper varje halvår eller oftare kläder och skor som de inte behöver, enligt en undersökning från Kantar Sifo. Och klädindustrins egen miljöpåverkan är mycket resursintensiv och ohållbar. Men flera åtgärder är på väg för mer resurssmart klädtillverkning och -konsumtion.
Clothing_1200px.jpg

Textilgruppen inom IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi diskuterar flitigt hur överkonsumtion och slit-och-släng av textil ska kunna ersättas med mer hållbara modeller. Enligt en undersökning beställd av branschorganisationen Avfall Sverige och köp- och säljsajten Tradera, där 1 000 kvinnor och män intervjuades, köpte nämligen en tredjedel av alla svenskar varje halvår eller oftare kläder eller skor som de inte behöver.

Men även om stora utmaningar finns inom modeindustrins konsumtionsled sker 70 procent av branschens klimatpåverkan inom produktionen. Nu vill dock Sverige ta täten i jakten på klimatsmarta textilier. Så sent som i höstas beslutade regeringen att tilldela Textilhögskolan i Borås uppdraget att sätta upp en nationell plattform för hållbart mode. Nu ska Sverige bli världsbäst på området.

– Vi ska vara en samlande kraft för hela Sverige och alla de initiativ som pågår runt om i Sverige för att stärka svensk konkurrenskraft, säger Susanne Nejderås, verksamhetschef för plattformen, till SVT Nyheter.

Plattformen ska utgöra en brygga mellan forskning och tillämpning, ge positiva exempel, utbilda samt inspirera till en mer klimatsmart modeindustri. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor för projektet under fem år. Bland annat ska man ta fram nya smartare råmaterial, liksom ny teknik för att återvinna gamla textilier.

Parallellt har fårbonden Fia Söderberg startat "Blocket för svensk ull" för att sätta fart på försäljning av ull som inte kommit till användning. Den största andelen av all ull som produceras i Sverige slängs nämligen, och det som tas tillvara går mestadels på export - samtidigt som Sverige också importerar mycket ull från utlandet.

"Blocket för svensk ull" har nu fått pengar från EU och ska ingå samarbete med Jordbruksverket och Upplandsbygd för att sätta upp en digital marknadsplats.

På EU-nivå ska medlemsländerna senast 2025 ha infört nationella system för att samla in använda kläder och tyger. Stor oenighet råder emellertid redan i vårt land om hur ett sådant system ska se ut. Den tidigare regeringen ville att kommunerna ska ansvara för insamling och sortering, medan den förra oppositionen ville lägga ansvaret på producenterna.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17