Framtiden finns i Norrbotten

Med anledning av IVAs 100-årsfirande hölls ett jubileumsseminarium i Vetenskapens Hus i Luleå den 11 juni. Dagens tema var ”Rymd, gruva, datalagring och AI – hur hänger allt ihop?”. Fyra områden där Norrbotten är ledande både inom industri och forskning.

I dag genereras allt mer data från maskiner, satteliter, privatpersoner och många andra system. Samtidigt är svensk industri mitt uppe i en digital förändringsresa där ännu större mängder information skapas, lagras och analyseras. Men hur bra är vi egentligen på att få ut något nyttigt ur all insamlad data? Syftet med seminariet var att belysa hur den nya tekniken med Artificiell Intelligens kan användas inom dels en viktig svensk basindustri, gruvnäringen, dels en framväxande industrigren, rymdteknik.

IVAs vd Tuula Teeri inledde med att konstatera att industrin transformeras allt snabbare genom digitaliseringen. Detta sker över hela världen och det är viktigt att också Sverige drar nytta av digitaliseringens möjligheter. Vi måste tänka helt nytt inom näringslivet, inte bara kosmetiska förändringar på ytan.

Jan Moström, vd för LKAB, menade att gruvföretaget varit tidig inom digitaliseringen, även om det inte kallades så tidigare. Styrningsprocesser introducerades redan under 1980-talet för att öka kvalitén och produktiviteten i gruvan. De olika systemen har succesivt utvecklats till de idag avancerade och integrerade lösningar.

- Idag har vi till exempel kullager med inbyggda sensorer, ett giftemål mellan utvecklad mekanik och tillämpad elektronik. Och nu använder vi data från alla dessa sensorer för att ytterligare utveckla produkterna och prestandan. Vi samlar mycket data, men en del vet vi inte idag vad vi ska använda den till. Ett steg mot AI, men också ett spännande område för framtida utveckling, menar Jan Moström.

En annan fråga för LKAB är att arbeta med Cyber Security. En störning eller attack får stora och kostsamma följder. Ju mer man kopplar upp och integrerar systemen, desto större är potentiella störningar om något fallerar.  

Jan Moström avslutade med att prata om hållbarhet, där en viktig del är elektrifiering av maskinerna i och kring gruvan. En annan utmaning är att ersätta kol och olja i den metallurgiska processen. Att ständigt arbeta med effektivisering är också ett viktigt hållbarhetsarbete som resulterar i bättre resursutnyttjande och därmed lägre miljöpåverkan.

Mikael Nyström, vd och grundare av Mobilaris, underströk att den svenska gruvnäringen ligger mycket långt framme med digitaliseringen. I resten av världen drivs gruvorna som tidigare. Men även där går trenden mot elektrifiering och automatisering av gruvnäringen. Vilket i sin tur ger mer data från maskiner och leveransdata.

Mobilaris arbetar med att hjälpa sina kunder att samla in och analysera data så att det leder till effektiviseringar. Här kan AI vara till stor nytta, man bara om man vet vad man letar efter. Det finns ungefär 800 underjordiska gruvor. De Flesta är analoga, så det finns en stor internationell marknad och Mobilaris från Luleå ska vara med och digitalisera många av dessa gruvor.

Olle Nordberg, LTU och fd gd Rymdstyrelsen, inledde med att säga att Sverige har utvecklat ett bra system där vi själva kan testa olika idéer och lösningar i mindre skala innan vi går in i större internationella samarbete. Det ger oss en bra position i större projekt. I Sverige finns en del ledade större förtag inom rymdindustrin, men också en rad mindre nischande kommersiella aktörer. Dessutom bra forskning framförallt på LTU, Chalmers och KTH. En ny rymdpolicy är på plats som fokuserar på rymdforskning och hur den kan hjälpa till att uppfylla FNs hållbarhetsmål.

Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten, underströk att Norrbotten är en stor region men överlag glesbefolkad. Det har skett en fantastisk utveckling från stora problem under 1970-talet till en region med världsledande företag, låg arbetslöshet och stark framtidstro. En förklaring är LTU som från början var en högskoleenhet, men idag är ett tekniskt universitet med stark forskning och många internationella studenter, doktorander och forskare.

Emma Fryer, Trade Association for the UK Technology Industry, redogjorde för den imponerande teknikutvecklingen som ligger till grund för dagens datacenter. Fryer påpekade att datacenter inte är en enskild industri, utan de sammanför en rad olika funktioner och innovationer inom flera teknologier. En fördel för Sverige och Norrbotten är tillgång till hållbar energi, det kyliga klimatet och stabilitet i samhället. I Sverige finns också god tillgång till kompetens inom många områden som krävs för att etablera datacenter.  

Tor Björn Minde, RISE, menade att under senare år har efterfrågan på ”gröna” datacenter ökat. Kunderna ser det som ett mervärde att de i sin tur kan marknadsföra mer hållbara tjänster till sina slutkonsumenter. I Luleå finne ett bra ekosystem för datacenter. Utbildning och forskning, industrisamarbeten och starka institut.

Christian Landgren, vd för Iteam, talade om AI för mänskligheten. Han började programmera när han var 8 år, och har sedan dess arbetat med teknik och tillämpningar. Teknikutvecklingen kan ta olika lång tid men tillämpningen och acceptansen tar alltid en generation. Under transformationen verkar framtiden väldigt avlägsen. Detta mönster återkommer inom en rad områden, inte bara inom digitaliseringen. Tiden går inte snabbare nu, men med en komplex framtid kan göra det svårare att förutse tekniska genombrott.

Landgren menade att man bör skilja på komplicerade och komplexa problem. Förr kunder vi lösa komplicerade problem med hjälp av datorer. Nu ges möjligheter till att lösa komplexa problem med hjälp av AI. Ett dagligt exempel på ett komplext problem är att vara på ett mingel. Det går inte att planera och förbereda sig fullt ut. Här måste man vara beredd att prata om oväntade saker och hantera oförutsägbara sociala situationer. På samma sätt som med AI känns det för en del skrämmande att röra sig utanför människans kontroll.

Ett exempel på tillämpad AI är Enrides lastbilar utan förarhytt. En del av den energi som används går åt att förflytta tomma lastbilar. Utan förare behövs inga pauser. Utan förarhytt behöver inte lastbilen konstrueras efter förarens krav och kan därmed byggas mer flexibel. Ett exempel på när AI och hållbarhet går hand i hand.

Idag kontrolleras merparten av världens data av stora aktörer i USA och Kina. Europa ligger efter. Och den som kontrollerar data har makt. Att kontrollera data kommer att vara viktig i framtiden. Här är ett område som måste diskuteras vidare.

Marcus Liwicki, professor LTU och specialist på maskininlärning och bildanalys, menade att en rad tekniker nu ger förutsättningar för tillämpad AI. Delsystem som röstigenkänning, bildanalys och språköversättningar är redan idag väl utvecklade, till exempel som applikationer i mobiltelefoner. Med större och större tillgång till data finns enorma möjligheter om de utnyttjas på rätt sätt. 

Men det finns också risker med AI som måste tas på allvar. Man kan jämföra med hur vi hanterar och accepterar risker inom andra sektorer, miljöfarliga utsläpp från motorer, kärnkraft, biverkningar från läkemedel, risk för olyckor inom flyget.  Riskerna med AI kan vara svårare att förutse, därför är det ett område som måste diskuteras i ett bredare sällskap tillsammans med forskare, politiker och industri. Så här har det alltid varit med ny teknik och nya teknologiska genombrott och även AI måste gå igenom denna process.  Förhoppningsvis är fördelarna för mänskligheten större än nackdelarna och riskerna. Men detta är något vi måste vara observanta på.

IVAs vd Tuula Teeri avlutade en mycket givande och tankeväckande eftermiddag. Vi bygger inte bara morgondagen utan även de kommande 100 åren. Och här har Norrbotten goda förutsättningar att kliva fram, här finns framtidshopp. Vi måste flyga högt, vi måste gå djupt. Och vi måste vara bäst inom några av de områden som vi pratat om idag – ahead of the forefront!

Moderator under dagen var Jenni Hägg Wilhelmsson, LTU.  

Kontaktinformation

Eva Lagerblad
Projektkoordinator
Telefon 08-791 29 10