Bra bakterier vägen till bot för diabetes

Våra tarmar innehåller mer än ett kilo bakterier. De finns framför allt i tjocktarmen, där de bryter ner kostfibrer och främmande ämnen som våra celler själva inte kan ta hand om. Nästan alla dessa bakterier tillhör någon av två speciella grupper, som inte gör oss sjuka på samma sätt som många andra bakterier. Därför var de under lång inte heller särskilt intressanta för forskande mikrobiologer. – Jag tyckte det var vansinne att alla fokuserade på samma sjukdomsframkallande bakterier. Jag ville studera normala processer. Det fanns inte så mycket gjort, säger Fredrik Bäckhed som är professor vid Göteborgs universitet.

Sedan dess har han kunnat visa att det finns samband mellan bakterierna i tarmen, fetma och metabola sjukdomar. Till exempel har människor med typ 2-diabetes färre bakterier som kan producera smörsyra, men fler av andra som kan bidra till diabetes genom att bryta ner en vanlig aminosyra på ett annorlunda sätt.

I Saint Louis som han var med och gjorde den första banbrytande upptäckten: att möss som saknade vissa bakterier blev feta. Därmed kunde bakterierna kopplas till metabola sjukdomar. När han flyttade hem till Sverige ville han fortsätta studera detta samband. Flytten gick till Göteborg.

Intervjun med IVA Aktuellt görs via Zoom. Fredrik Bäckhed sitter hemma och jobbar men ursäktar sig plötsligt och rusar iväg. Han har varit ute och vittjat hummertinor på morgonen. Nu är det krabborna som också fastnade i fällorna som är färdigkokta.

– Jag började fiska i fjol. Vi bor några minuters promenad från havet. Det är bara tio minuter ut med båten, berättar han.

Det som avgjorde flytten till Göteborg var dock Wallenberglaboratoriet, ett translationellt forskningscentrum där forskningen utgår från problem som upptäcks i sjukvården.

– Universitetet hyr in sig på en våning på sjukhuset. Jag kan samarbeta med läkare och gå från molekyl till människa och från människa till molekyl. Det har varit viktigt för min forskning och karriär och är också väldigt roligt. Det blir på något sätt ett realistiskt mål att någon gång kunna bidra till att människor får det bättre, säger Fredrik Bäckhed.

Genom samarbeten med läkare kunde han få tillgång till prover från patienter med typ 2-diabetes, eller förstadier till sjukdomen. Han kunde se att bakteriesammansättningen i deras tarmar var förändrad, men också att den påverkades av ett läkemedel som patienterna fick. Upptäckten blev starten på en ny, stor studie.

– Vi skickade ut brev till 25 000 friska Göteborgare och bad dem komma till kliniken. Fler än 5 000 kom och lämnande prover. De visade att några hade typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen utan att veta om det. De fick inget läkemedel men bakteriesammansättningen var förändrad även hos dem, vilket tyder på att det bidrar till sjukdomsutvecklingen.

Fredrik Bäckhed och hans kolleger försöker nu utveckla en behandling baserad på fynden. Hypotesen är att typ 2-diabetiker ska bli bättre genom att de tillförs den bakterie som kan producera smörsyra, som de har lägre nivåer av.

– Vi har gjort en studie på friska frivilliga och hoppas kunna starta en ny studie nästa år på patienter med förstadium till typ 2, säger han.

I det arbetet samarbetar han med Chalmersprofessorn Jens Nielsen. Bakterien ska produceras, men måste kapslas in för att klara ett liv utanför den syrefria miljö i tarmen där den lever normalt. De båda forskarna har tillsammans grundat bolaget Metabogen för att utveckla produkten.

Det var också studien på de 5 000 göteborgarna som visade att diabetessjuka har fler av de bakterier som kan bidra till sjukdomen, genom att bryta ner en vanlig aminosyra på ett annorlunda sätt. En behandling som bygger på att hämma den nedbrytningen är ett annat, mer långsiktigt mål, berättar Fredrik Bäckhed.

I dag är tarmbakterier ett hett område. Många är intresserade. Populärvetenskapliga böcker som ”Charmen med tarmen” blir storsäljare. Fredrik Bäckhed själv föreläser flitigt, bland annat för patientorganisationer och på Folkuniversitet.

– Vi måste lägga ner kraft och tid på att informera allmänheten, vara en motpol till personer som hörs mycket men bara vill sälja produkter som inte genomgått vetenskapliga studier. Vi har skyldighet som forskare vid svenska universitet som finansieras av skattebetalare att kommunicera vilken kunskap vi får för stödet, säger han.

FREDRIK BÄCKHED

Ålder: 47 år

Utbildning: Biologexamen Linköpings universitet 1997. Doktorsexamen i infektionsbiologi KI 2002.

Karriär: Postdoktor vid Washington University i S:t Louis 2003 –2006. Professor i mikrobiologi vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research vid Köpenhamns Universitet från 2011, Adjungerad professor vid Oslo Universitet 2013–2015. Professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet från 2013. Föreståndare för Wallenberglaboratoriet för kardiovaskulär- och metabolforskning 2012–2020. Gästforskare vid University of Hawaii-Manoa Hawai 2018–2019.

Utmärkelser: Ingvar Carlsson-priset, Fernströmska priset, Göran Gustafssons pris i medicin, Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin, ERC Consolidator Award, Wallenberg Scholar. Ledamot av Sveriges unga akademi 2011-2016. Ledamot av KVA och IVA.

GULDMEDALJ

Professor Fredrik Bäckhed tilldelas guldmedalj för sin framstående mikrobiologiska forskning om sambandet mellan tarmens bakterieflora och människans ämnesomsättning och hälsa, i kombination med att utveckla produktionsteknik för att producera tarmbakterierna och metoder för nya behandlingar samt att aktivt förmedla kunskapen till allmänheten. 

FOTO: THOMAS JOHANSSON

Prenumerera på IVA Aktuellt digitalt

Ta del av denna och många fler spännande artiklar i IVA Aktuellt digitalt. Sex gånger om året kommer den på epost till dig helt gratis. 

Integritetspolicy