Fullsatt när Smart industri besökte Ericsson

Måndag 20 november 2017

När IVA:s projekt Smart Industri kom till Ericsson var framtiden redan där. Både i form av de första 5G-applikationerna men än mer i visionära berättelser om allt som snart ska komma. – Men om vi verkligen ska lyckas måste vi samarbeta bättre med användarna, de är de verkliga experterna när det gäller tillämpningar. Dessutom måste vi bli bättre på att fånga upp innovativa startups, sa företagets forskningschef Sara Mazur.

När IVA:s projekt Smart industri bjöd in industriföretag från Stockholmsregionen till ett möte om digitaliseringens utmaningar blev gensvaret stort. Ett hundratal personer kunde beredas plats hos Ericsson i Kista när mötet hölls i mitten av november, men betydligt fler ville komma.

I och med att Ericsson var en av värdarna var det nog många som hade hoppats att de skulle få handfasta råd om hur man gör. Möjligen blev några av dem en aning besvikna.

– Vi kämpar själva med digitaliseringen, och det är jättesvårt, medgav Sara Mazur, forskningschef på Ericsson.

Som ansvarig för forskningen på ett företag som lever på den kommunikation som är grunden i all digitalisering kunde hon ändå visa på vad som har hänt inom området. Och något om vad som komma skall.

– 5G-tekniken höjer ribban för vad som är möjligt att göra. Både i hemmen där vi kommer att få betydligt snabbare uppkoppling men även i form av helt nya lösningar inom samhällets alla andra områden. Dessutom möter tekniken de krav som den uppkopplade industrin ställer.

Sara Mazurs lista på vad vi kommer att kunna göra var lång. Eller rättare sagt långa, hon ville nämligen göra två olika. På en lista finns till exempel sensorer som var och en har en begränsad intelligens. Men som tillsammans kan hålla koll på de mest komplicerade processer.

– De måste vara billiga att tillverka och ha batterier som räcker i minst tio år.

På den andra finns mer kritiska tillämpningar, till exempel intelligenta trafiksystem och självkörande bilar.

– Inom det här området är kraven extrema, men vi menar att tekniken klarar den höga säkerhet som krävs.

Hon visade bland annat på hur man i en gruva i Kankberg utanför Boliden redan idag kan sitta i ett ombonat rum uppe på marknivå och köra en hjullastare som befinner sig flera hundra meter under jord.

–Vi får hela tiden nya tankar om hur vi ska använda 5G-tekniken. Nu vill vi gå vidare och öppna upp ett antal testarenor, kanske tillsammans med RISE, för att fler ska få möjlighet att ta fram lösningar som vi själva inte har tänkt på eller ska utveckla. I det arbetet vill vi samarbeta både med dem som ska tillämpa tekniken och startups som har nya djärva idéer.

En fråga som ploppade upp vid flera tillfällen under dagen var om Sverige hänger med i utvecklingen inom digitaliseringsområdet. Argumenten för och emot var flera, ibland från en och samma person.

En av dem mer entusiastiska var Karina Uddén, tillväxtdirektör på Länstyrelsen i Stockholm.

– Att prata om digitalisering är kul, inte minst i Stockholm eftersom regionen är världsledande inom området.

Baksidan är, menade hon, att det har blivit allt svårare att hitta kompetent personal.

– Vi skulle behöva ytterligare 225 000 personer i arbetskraften. Ett av de områden där behovet är som störst är inom den tekniska sektorn. Om vi ska kunna locka hit de personer vi behöver måste vi göra Stockholmsregionen mer attraktiv.

En lösning på problemet med kompetensförsörjning kan vara, menade projektledaren för Smart industri Johan Carlstedt, att öka kunskapsspridningen mellan olika aktörer.

Och han fick medhåll från Anders Johansson, teknikchef på Husqvarna.

– Vi måste börja arbeta i helt nya partnerskap om vi ska lyckas. Kärnverksamheten kan vi ofta hantera på egen hand men när det gäller andra områden måste vi samarbeta mer med andra.

Med under dagen var även Eva Lindström som är statssekreterare på näringsdepartementet. Hon hävdade att många i Sverige har glömt bort hur viktig industrin är för landet.

– Men något är på väg att hända. Det visar inte minst att statsministern i sin senaste regeringsförklaring valde att prata länge om kolfritt stål. En annan positiv förändring är att rekordmånga flickor nu söker sig till industrin. Det betyder att industrin är på väg att återta den plats där den hör hemma; i vårt finrum.

Hon menade att vi har många skäl att vara optimistiska. Ekonomin går starkt och sysselsättningsgraden i Sverige är just nu den högsta som någonsin har mätts upp av Eurostat.

– Vi ska dock inte räkna med att allt bara ska rulla på för evigt, därför måste vi alla fundera på hur vi ska gå vidare. En uppgift för regeringen blir att hjälpa de företag som halkat efter samtidigt som de måste stimulera dem som ligger längst fram.

Enligt Håkan Schildt, chef för strategi och affärsutveckling på Scania, är de affärsmodeller företagen använder sig av idag mer än 100 år gamla. Och därmed i många fall rejält föråldrade. Därför måste industriföretagen börja att se bortom de produkter de tillverkar och istället lyfta fram de nyttor de skapar åt sina kunder.

– Vi står inför ett teknikskifte som kräver nya lösningar. Det kan vara tungt men förändringen skapar förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. För vår del kan det handla om att den data vi samlar in från fordon kan användas till att hjälpa företagen att sänka sin bränsleförbrukning samtidigt som de kan höja sitt resursutnyttjande. Gör vi det förändras även relationen till kunden, vi går från att vara en tillverkare av fordon till att bli ett företag som löser problem.

Under en paneldebatt hävdade Sara Mazur från Ericsson att många av de företag som är lönsamma idag helst inte vill byta inriktning.

– Men om de inte vågar ta steget är risken stor att de gör en Kodak.

Med det menade hon att de som inte har förmågan att hänga med i utvecklingen kan, precis som den gamla fotojätten, få se hela sin marknad försvinna när digitaliseringen totalt förändrar spelplanen.

I samma diskussion menade Mikael Rudin, global produktchef på ABB, att svenska företag inte har något annat val än att bli bäst i världen på att utveckla mjukvaror. Något han inte anser att de är idag.

Sara Mazur fyllde på med att den svenska skolan undervisar i slöjd, hemkunskap, musik och bild - men inget om mjukvara. Trots att det är det  många av dagens skolelever kommer att arbeta med i framtiden.

– Förändringen är tydlig på Ericsson. Tidigare rekryterade vi framförallt elektrotekniker, nu är det mjukvaruutvecklare vi jagar.

I en andra paneldiskussion mellan tre offentliga aktörer menade Cecilia Sjöberg från Vinnova att vi bara kan ta oss vägen fram om vi gör det i många små steg.

– Vi ska inte tro att vi kan ta oss i mål med ett enda långt kliv. Vardagen är inte alltid så sexig när man ska digitalisera sin verksamhet.

Vid projektets forum tillfrågades publiken i vanlig ordning om utmaningar och möjligheter kring digitalisering. Här kan du se resultatet av undersökningen. 

Skribent: Per Westergård