På alliansregeringens sista sammanträde för mandatperioden, bara tre dagar före valet, klubbades beslutet att bilda en kommitté som får ansvar för att samordna kliniska studier i Sverige.
– Det är jättebra att det finns ett beslut. Nu gäller det att gå från ord till handling, anställa folk och lägga upp en arbetsplan. Det finns goda förutsättningar för det nu, säger Ingrid Petersson, generaldirektör för Formas, som i fjol höll i en utredning om hur kliniska studier bättre kan samordnas i Sverige.
I rapporten ”Starka tillsammans”, som hon lämnade strax före årsskiftet, föreslogs en rad åtgärder för att det ska bli enklare att göra kliniska studier i Sverige. Huvudförslaget var att bilda en särskild myndighet som samordnar dessa. Nu blir det i stället en kommitté under Vetenskapsrådet som får ansvara för detta.
– Kommittén kommer att ha stor självständighet så det kommer att fungera bra, säger Ingrid Petersson.
Det är bara organisationsformen som skiljer sig från hennes utredningsförslag. I övrigt kommer kommittén att få uppgifter och ansvar enligt föreslaget. Den ska identifiera patienter och prövare, samt ge råd och praktiskt stöd före och under de kliniska studierna. Den centrala staben får sex regionala stödfunktioner.
– Det är positivt att förslagen i utredningen nu omsätts i praktiken. Som påpekats i många av remissvaren, inklusive vårt eget, blir processen för att bemanna kommittén och formuleringen av dess uppdrag mycket viktiga frågor säger Johan Weigelt, vice vd och akademisekreterare på IVA.
Placeringsorten blir Göteborg. Ett tungt vägande skäl är närheten till Astra Zeneca – som finns bakom många kliniska prövningar i Sverige. Företagets anläggning i Mölndal utsågs i fjol till ett av företagets strategiska forskningscentrum.
– Vi tycker det är väldigt bra att placeringen blir i Göteborg. Utöver att Astra Zeneca har en av sina tre stora sajter här, har Västra Götalandsregionen ett stort upptagningsområde och stor erfarenhet av att göra kliniska prövningar, säger Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, och tidigare chef för Sahlgrenska akademin.
Bakgrunden är att antalet läkemedelsstudier har minskat kraftigt i Sverige sedan flera år tillbaka. Förhoppningen är att en ökad samordning ska kunna vända den utvecklingen.
Pengar till satsningen avsattes i forsknings- och innovationspropositionen 2012. Det innebär 40 miljoner kronor år 2015 och 50 miljoner per år från 2016 och framåt.
