Barometern, som innehåller åsikter från drygt 3 000 företagsledare i 25 länder, presenterades vid ett seminarium arrangerat av IVAs projekt Innovationskraft Sverige och GE. Hundra av de svarande cheferna representerar svenska företag. Och visst anser dessa, liksom de allra flesta i undersökningen, att innovation är en högt prioriterad strategisk fråga.
De svenska cheferna är dock mindre övertygade om att det är genomgripande innovationer som är deras bolags framtid. I stället är stegvisa förbättringar av det befintliga utbudet viktigast. Det menar nio av tio. Men helt nya produkter eller tjänster hamnar ändå högt på listan över vad som ska skapa framtida affärer för bolagen. Nästan 70 procent av de svarande svenska företagsledarna håller det för sannolikt.
De svenska cheferna är betydligt mer än sina internationella kollegor övertygade om att utveckling av hållbara och miljövänliga produkter och tjänster kommer att påverka bolagens omsättning i positiv riktning.
Antoine Harary är vice vd För Strategy One som har gjort GEs undersökning.
– Bara omkring hälften av alla svarande anser att nya affärsmodeller hör till det som kan skapa ökad omsättning. Det är ett område som kanske får för lite uppmärksamhet i företagen, sa han.
Undersökningen visara att Innovationer inte alltid uppfattas som något odelat positivt. En innovation kan ju slå undan benen på det som redan finns. Konkurrensen ökar. På så sätt kan nyheter ha en negativ inverkan på ett lands ekonomi. Det anser i alla fall nära sju av tio turkiska och drygt hälften av de indiska cheferna. I Sverige anser bara åtta procent att det verkligen ligger något i den tanken.
Partnerskap och samarbete är sådant som i hög grad kan göra innovationsprocessen mer framgångsrik. Det anser en kraftig majoritet globalt. I Sverige är den åsikten än mer utbredd. Fler än nio av tio svenska chefer anser att samarbete med extern partner är en framgångsfaktor. Det är om inte annat ett sätt att tillgodogöra sig ny teknik och nya marknader.
På den negativa sidan visar GEs barometer ett fallande förtroende i Sverige för att regeringens insatser ska göra innovationsklimatet bättre. Andelen som ser positivt på statens insatser har minskat från 57 till 30 procent sedan förra årets mätning. De svenska cheferna önskar också hett att utbildningssystemet skulle förmedla mer kunskap om entreprenörskap. Helst ska detta ske genom att studenter får kontakter med kunniga personer inom näringslivet.
I Sverige är det ändå lätt för företag att samverka med universiteten. Det visar hela 85 procent av svaren från Sverige. Utomlands är det, enligt barometern, betydligt knepigare att få till samarbete med den akademiska världen. Mindre bra är att många fler svenska företagsledare hävdar att det har blivit betydligt svårare att intressera privat kapital till innovationsprojekt.
Sammantaget anser ändå de svenska cheferna att innovationsklimatet i landet är relativt gott. På en tiogradig skala sätter de betyget 7,5. Samma omdöme får Sverige totalt av de övriga 24 länderna som deltar i undersökningen. Endast USA och Tyskland får bättre betyg.
Antoine Hararys presentation följdes av paneldebatter. Deltog gjorde Rune Andersson, styrelseordförande Mellby gård och ordförande för IVAs projekt Innovationskraft Sverige, Johan Carlstedt, huvudprojektledare Innovationskraft Sverige, Hans Enocson, vd för GE Norden, Marie Ivarsson, chef för regeringens innovationskansli, Magnus Karlsson, direktör med ansvar för utveckling och innovation på Ericsson, Jesper Strömbäck, generalsekreterare för regeringens framtidskommission. Debatten modererades av Weje Sandén, senior partner, Hallvarsson & Hallvarsson. Seminariet sammanfattades av IVAs vd, Björn O. Nilsson.
