Grön finansiering på tapeten i EU

Från förbisett till högsta prioritet. Inom EU har numera miljömässigt hållbara finanser kommit att diskuteras livligt. På agendan står framför allt det nya lagstiftningspaketet om bland annat "taxonomin", men även många andra förslag.
Sedlar_1200px.jpg

Den har beskyllts för att vara en av de mest konservativa och förändringsobenägna branscherna. Den har också anklagats för att inte ta hållbarhet eller klimathot på allvar. Finansbranschen har haft anledning att förbättra sitt renommé på området, men många saker händer alltjämt.

Inom ramen för IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi diskuterar en dedikerad finansiell referensgrupp olika finansieringslösningar för initiativ inom projektets delprojektområden: Livsmedel, Lokaler, Mobilitet, Plast och Textil. Det finns emellertid tydliga utmaningar mot hur man ska kunna finansiera nya resurseffektiva lösningar för exempelvis delning och återvinning. 

En central fråga för banker vid finansiering är att känna sina kunder, vilket skapar utmaningar för samägande och delning av hyreslokaler och andra objekt till många användare. Nya typer av finansieringslösningar behövs för finansiering av oprövade projekt där man behöver visa på miljömässig hållbarhet. Här behövs även riskkapital och institutionella investerare.

Samtidigt kommer nu inifrån sektorn initiativ för att förändra systemet för att nå ökad hållbarhet. Inom kort lanseras ”Bankers for climate”, ett klimatupprop som riktar sig till bankanställda.

– Banker finns överallt i samhället, antingen genom att låna ut pengar eller genom att investera. Vi har en påverkansmöjlighet som egentligen ingen annan bransch har, säger Anders Langworth till Aktuell Hållbarhet (refererat av Dagens industri).

Och genom ett stort upprop bland bank- och riskkapitalföreträdare från Stockholm Sustainable Finance Centre, på Dagens industris debattsida, berättar undertecknarna hur de vill börja styra finansieringsflöden mot klimatsmarta och hållbara investeringar. Här har Sverige unika förutsättningar att gå i bräschen, menar de vidare.

Centret ska bland annat utbilda finansiella aktörer i att omfördela kapital för att realisera FN:s globala hållbarhetsagenda och målen i Parisavtalet. De viktigaste drivkrafterna är kundernas allt större efterfrågan på mer hållbara investeringar. För att uppnå sina mål vill man dels ha regeringens långsiktiga stöd för sitt arbete, dels ökad förståelse för vilka finansiella innovationer som kan ge en mer miljö- och samhällsmässigt hållbar ekonomi.

Centralt för finansmarknadens företrädare numera är EU:s aktuella lagstiftning om bland annat "taxonomin", som fokuserar på vad som kan betraktas som en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. Genom dessa lagar kommer bland annat transparenskrav på att alla kapitalförvaltare med fler än 500 anställda ska redovisa vilka hållbarhetsrisker som dels deras egna bolag står inför, dels vilken påverkan på olika social- och miljöfaktorer som deras innehav bedöms ha, berättar tidningen Altinget.

För alla aktörer som tar fram nya finansiella produkter, såsom en fond, har vidare redovisningskraven höjts. Magnus Emfel på Världsnaturfonden WWF, som också är medlem i Resurseffektivitet och cirkulär ekonomis finansiella referensgrupp, berättar i tidningen Altinget om vad detta innebär.
– Till skillnad från de ursprungliga förslagen, där det bara var lågutsläppsprodukterna som skulle behöva redovisa, så lyfter man nu fram att alla kapitalförvaltare ska redovisa hur hållbarhetsrisker påverkar deras portföljer finansiellt. Men har man en produkt som sägs skapa klimatnytta så ska man kunna redovisa i vilken grad den är i linje med Parisavtalet.

Ett tredje förslag ska sätta ramarna för hur en miljömässigt och socialt hållbar ekonomisk aktivitet ska definieras. Ramverket, som kallas taxonomin i sammanhanget, ska kunna ge en ”EU-miljömärkning” av finansiella produkter framöver. En enklare variant av taxonomin röstades igenom den 28 mars, där exempelvis kol och kärnkraft uteslöts från definitionen av gröna investeringar. En lista på uttalat ohållbara investeringar ("brun lista") hade lagts fram på förslag från de socialdemokratiska och gröna partigrupperna, men röstades ned av konservativa och liberala grupper.

Ett annat, mycket konkret, förslag för ökad hållbarhet har också lagts fram i EU under månaden. För att öka livslängden på bland annat kylar, frysar, tv-skärmar och tvättmaskiner vill EU enligt det nya förslaget ställa krav på att det ska finnas reparations- och underhållsinformation tillgänglig. Därmed kan reparationer underlättas väsentligt, liksom återvinning, när man ska kunna ta ut batterier och plast enklare från olika varor.

EU utlovat också en större klimatsatsning i sin budget för forskning och innovation. Åtminstone en dryg tredjedel av medlen förväntas öronmärkas för forskning om klimat- och miljöproblem, rapporteras det. Hur mycket pengar det till slut blir får avgöras under förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget, som inte väntas vara klara förrän tidigast i höst.

Här hemma investerar försäkringsbolaget Folksam motsvarande 2,8 miljarder kronor i en grön obligation från Världsbanken, som ska stödja hållbar produktion och konsumtion, rapporterar Dagens Nyheter. Bakgrunden är att de resurser som används för att producera mat som aldrig konsumeras motsvarar 3,3 miljarder ton koldioxid – eller åtta procent av de globala utsläppen.

Obligationen ska bland annat nyttjas till att förbättra förvaring av spannmål i Mexiko, öka återvinningen av mat och minska matavfallet i Kina samt öka produktiviteten inom jordbruket i Angola.

Även på utbildningsområdet arbetar numera finanssektorn för ökad resurseffektivitet och cirkularitet. Således har Handelshögskolan börjat ge hållbarhetskursen Global Challenge.
– Målet är att få studenterna att reflektera kring hur de kan använda ekonomiska verktyg för att uppnå FN:s klimatmål, säger docent Emma Stenström om utbildningen till Dagens industri.

Dessutom finns forskningscentret Misum vid Handelshögskolan, som finansieras med 55 miljoner kronor av Mistra.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17