Den färska rapporten är framtagen av IVA-projektet Framtidens kunskapssamhälle. Syftet är att katalysera en mer bejakande attityd till kunskap, bildning och lärande i samhället, med ett extra fokus på barn och unga. Utöver resultat från internationella och nationella undersökningar har en egen ungdomspanel fått komma till tals.
Några av slutsatserna i rapporten: svenska elever är duktiga på att läsa, men de gör det ogärna; färre unga tror att de får nytta av det de lär sig i skolan. Dessutom, konstaterar författarna, att intresset för NO-ämnen svalnar en hel del mellan årskurserna fyra och åtta. Många elever upplever också stress.
– Det är oroväckande att unga inte känner att de kommer att ha nytta av det de lär sig. Men insikten kanske kan ge inspiration till att få elever att bättre förstå nyttan av det som lärs ut, sa Emma Frans, vetenskapskommunikatör och doktor i medicinsk epidemiologi, när rapporten lanserades vid ett webbinarium.
"Kanske är de på väg att skapa ett eget språk med korta textmeddelanden, förkortningar och emojier"
Hon betonade att unga människor måste inse att framtiden innebär livslångt lärande. Hon påpekade också det paradoxala i att elever anser sig bra på att läsa, men samtidigt tycker att det är ointressant.
– Det kan nog handla om att unga i dag tillgodogör sig text på ett annat sätt än tidigare. Kanske är de på väg att skapa ett eget språk med korta textmeddelanden, förkortningar och emojier, sa Emma Frans.
Mohammed Homman är vd för Vironova.
– Prestationsångesten, främst hos flickor, är oroande. Det är också attityden till matematik och naturvetenskap, sa han.
Ett motmedel mot ointresset för naturvetenskap kan, enligt honom, vara att synliggöra vad människor med kunskap åstadkommer.
– Som inspiration kan man lyfta fram framgångsrika teknikinriktade företag. Näringslivet kan hjälpa till med det.
Förebilder är, menade han, viktiga. Bra lärare kan vara sådana. Men lärarnas status behöver höjas.
– Det är lärarna som kan påverka och förbättra utbildningen. En duktig och inspirerande lärare gör sitt ämne till favoritämne hos eleverna. Och om de dessutom ser hur kunskapen kan tillämpas, så har de lättare att ta den till sig, sa Mohammed Homman.
En av de unga som har ingått i projektets egen ungdomspanel är niondeklassaren Akseli Raappana. Han påpekade att den närmsta omgivningen har stor påverkan på attityderna till lärande. En viktig uppgift för lärare är därför att motivera till studier och att visa hur man gör det bäst.
– Jag skulle gärna se mer undervisning i hemkunskap. Alltså om sådant som är praktiskt användbart i vardagen, sa han.
"Det är viktigt att visa hur det gått för unga människor som valt en utbildning som lett till ett intressant yrke"
Även professor Carl Johan Sundberg, chef för institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet, poängterade betydelsen av förebilder.
– Det är viktigt att visa hur det gått för unga människor som valt en utbildning som lett till ett intressant yrke, sa han.
Carl Johan Sundberg framhöll också lärarnas nyckelroll. De måste, enligt honom, få möjligheter att känna att de är i frontlinjen.
– De behöver ha koppling både till universitet och industri, så att de har en bas i verkligheten utanför klassrummen. Dessvärre saknas system för hur deras livslånga lärande ska gå till.
Svenska elever som kommer från en mindre gynnsam socio-ekonomisk bakgrund presterar på en genomsnittlig nivå bland de länder som jämförs i rapporten.
– Varför är det så trots att all undervisning, på alla stadier i Sverige är gratis?
Den stress som unga upplever kan, hävdade Carl Johan Sundberg, i alla fall delvis förklaras med att de rör sig allt mindre. Ändringen av betygsystemet år 2012 kan också ha medfört ökad stress i skolan.
– Men år 2012 slog också de smarta telefonerna igenom på allvar. Och det har bidragit till både stress och orörlighet, sa han.
"Skolan måste visa att den hör ihop med det som pågår i samhället"
Vad som pågår i klassrummen är viktigt. Det menade Anne-Marie Körling, som är lärare och författare.
– Eleverna frågar lärarna för lite under lektionerna. I stället frågar de varandra. I klassrummen är det viktigt att samtala om det som engagerar och som de unga vill veta mer om. Skolan måste också visa att den hör ihop med det som pågår i samhället, sa Anne-Marie Körling.
Se webbinariet från den 16 mars 2021 - en diskussion om hur barn och unga ser på kunskap och hur vi med vetskapen om detta kan resonera kring förutsättningar för lärande.
Läs mer om rapporten Generation Ekvation - en rapport om ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige.
Till pressmeddelande
Artikelförfattare: Pär Rönnberg
