Hans vaccin slog världen med häpnad

Mikael Dolsten är svensk läkare och forskare som har gjort internationell karriär i läkemedelsindustrin. Sedan 2010 är han global forskningschef i amerikanska läkemedelsjätten Pfizer. Han har under sitt yrkesliv varit med och utvecklat ett 30-tal läkemedel och toppat med vaccinet mot covid-19 som togs fram på osannolikt kort tid.

Det senaste året har kontakterna med Sverige blivit fler. Han är sedan årsskiftet gästprofessor vid Lunds universitet. I juli var han sommarpratare och det blev känt för en bredare publik att det bakom Pfizers vaccin – som då injicerats i miljoner svenska överarmar – fanns en svensk.

Sommarprogrammet är det fjärde mest lyssnade i år. Mikael Dolsten har fått en hel del respons.

– Gamla barndomsvänner, skolkamrater, universitetskolleger och familjevänner som jag inte har hört av på många år hörde av sig. Det var personligt tillfredsställande. Och som forskande läkare är det hedrande att få prata om hur ett läkemedelsbolag kunde samarbeta med sjukhus, läkare, sjuksköterskor i hela världen för att ta fram ett vaccin, säger han.

Programmet inleds med en scen som utspelar sig på Pfizers Greenwich kontor utanför New York i november 2020. Pfizers forskningsledning är samlad. Företaget har i samarbete med det tyska forskningsbolaget Biontech på rekordkorta åtta månader tagit fram ett vaccin. Nu har det testats i en stor studie med 40 000 personer. I rummet väntar man på resultaten. Så kommer beskedet: Vaccinets effekt är 95 procent, dess säkerhet och tolerans är hög.

”Otroligt” konstaterar Mikael Dolsten och historien rullas upp i programmet.

– Vi började i mars 2020. Då fanns ännu en skepsis om att det var en pandemi, som är något vi bara har läst om i historieböckerna. Men när tre kontinenter var inblandade drog vi igång.

Pfizer hade då sedan två år tillbaka ett samarbete med tyska Biontech för att utveckla ett vaccin mot influensa byggt på mRNA-teknik. När man nu kontaktade det tyska bolaget visade det sig att de redan hade börjat arbeta med att utveckla ett vaccin mot coronaviruset.

– Vi såg en möjlighet att gå hela vägen till ett vaccin via ett bra partnerskap och började skissa på ett avtal. Det tar normalt upp till sex månader. Nu hade vi ett ”letter of intent” inom en vecka och ett signerat avtal inom tio dagar.

Tekniken som bygger på mRNA – som såväl Pfizer som amerikanska bioteknikbolaget Moderna valde för sina coronavacciner – var fram till dess ganska oprövad. Det fanns inga mRNA-vacciner på marknaden.

Men grundforskning kring mRNA har pågått i många år.

– Vi hade god erfarenhet av mRNA-tekniken genom vårt samarbete med Biontech. Det stärkte vår övertygelse att den var mogen att användas och hade en enorm möjlighet i en pandemi. Det går snabbt att få fram ett vaccin och att anpassa det till muterade varianter om viruset ändrar karaktär, säger Mikael Dolsten.

Redan i maj vaccinerades de första personerna. I juli kom de första immunologiska analyserna som visade att immunsvaret var väldigt bra. Sedan följde ett stort pusselläggande för att hitta den variant och dos som skulle vara den bästa kombinationen för ett vaccin som var både effektivt, tolererbart och säkert.

– De sista dagarna i juli tog vi både besluten att börja planera stora kliniska studier och bygga upp produktionsprocessen för vacciner. Det var mycket större risk än i normala projekt och jag är dagligen tacksam för att Pfizer satsade två miljarder dollar utan att vi hade alla bitar i pusslet klara.

Vaccinen mot covid-19 består av mRNA som innehåller genetisk information om det så kallade spikproteinet på coronavirusets yta. När vaccinet injiceras in i armen och kommer in i cellerna läser ribosomerna av koden och tillverkar spikproteinet som triggar kroppens immunförsvar att känna igen viruset och bygga upp ett försvar.

De nya vaccinerna har inneburit ett genombrott för mRNA-tekniken. Nu används den för att utveckla vacciner för flera andra virussjukdomar och även för cancer, där immunförsvaret kan fås att attackera tumörceller.

– Vi har nyligen fått vår första influensavaccinkandidat i kliniska studier. Vi har ett cancerläkemedel på väg ut i klinik. Fler kommer på relativt kort tid, säger Mikael Dolsten.

– Tekniken blir den viktigaste inom biomedicinsk forskning för att förebygga och behandla sjukdom under detta sekel. Tekniken används för infektionssjukdomar här och nu och för cancer de kommande åren. Längre fram kommer mRNA-tekniken potentiellt att kunna användas för att bota genetiska sjukdomar.

Hur står sig svensk läkemedelsindustri i ett internationellt perspektiv?

– Sverige har stark biomedicinsk forskning inom akademin, välorganiserad medicinsk sjukvård, biotechindustri och ett innovationssystem med riskkapital och strategiskt stöd från myndigheter och regering, säger han.

Han lyfter också fram att det finns en entreprenörsanda och en talangbas som lämpar sig för högt specialiserad forskning och industri.

– Sverige har också en kunskapsbank med register med medicinska data som samlats in från patienter under många år. De skulle med hjälp av kraftfull AI kunna användas för att bättre förstå sjukdomar och utveckla nya behandlingar i framtiden, säger han.

MIKAEL DOLSTEN

Ålder: 63 år

Utbildning: Läkarexamen Lunds universitet 1985. Doktor i cancerimmunologi Lunds universitet 1988.

Karriär: Docent Lunds universitet 1990. Adjungerad professor 1996. Forskningschef Astra Draco, Lund 1997–2003. Forskningschef Boehringer Ingelheim, Tyskland 2003–2008. Forskningschef Wyeth, USA 2008–2010. Forskningschef Pfizer, USA 2010–

Övrigt: Gästprofessor Lunds universitet från 2021. Vetenskaplig rådgivare till president Obamas regering, Joe Bidens ”cancer moonshot”- satsning och nyligen till Storbritanniens pandemiska G7-program.

Akademiens Guldmedalj tilldelas dr Mikael Dolsten för sin framstående insats som forskare och ledare inom läkemedelsindustrin. Som chef för forskning och utveckling på Pfizer – ett av världen största läkemedelsbolag - har han lett utvecklingen av många nya läkemedel och vacciner, nu senast det framgångsrika arbetet att ta fram vaccin mot 
covid-19.