Helhetssyn ska jämna vägen mot Sveriges klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett djärvt mål. Det nya IVA-projektet Vägval för klimatet ska underlätta resan dit.

– Det råder enighet om de tuffa, svenska klimatmålen. Men hur ska vi ta oss dit? sa Elisabeth Nilsson när projektet lanserades vid en välbesökt workshop.

Elisabeth Nilsson är ordförande för Vägval för klimatet och till vardags landshövding i Östergötland.

Hon slog fast att helhetssyn är en nödvändig förutsättning för att projektet ska vara framgångsrikt när det avslutas i december 2019.

– Vi ska ta fram en konkret handlingsplan med konsekvensanalyser. Vi ska också granska de målkonflikter som finns.

Perspektivet får inte heller bara vara nationellt. Klimatet är en global angelägenhet.

– Därför måste vi reda ut hur det vi gör i Sverige påverkar andra länder och tvärtom. Men Sverige har ett gyllene läge med bland annat skog och vatten, sa Elisabeth Nilsson.

Eva Svedling, statssekreterare hos klimatminister Isabella Lövin, ansåg att det finns goda möjligheter att nå de beslutade målen. Men hon menade samtidigt att det brådskar med konkreta åtgärder.

– Klimatförändringarna sker nu. Även om Parisavtalet är viktigt så räcker inte de internationella överenskommelserna.

Däremot såg hon positivt på näringslivets engagemang i klimatfrågan.

Liksom många andra deltagare i workshoppen ansåg hon att en av de stora utmaningarna är att minska transportsektorns utsläpp. Lyckas inte det blir de svenska klimatmålen svåra att nå.

– Fler reformer och åtgärder behövs om vi ska bli världens första fossilfria land, sa hon.

Näringslivet är bra på smarta lösningar. Det hävdade Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv.

– Omställningen ger möjligheter. Och visst kan Sverige vara ett föredöme. Men perspektiven i klimatfrågan är ofta alltför smala. Vi måste inse att svensk industri har kommit långt. SSAB är exempelvis bäst i världen när det gäller klimatarbete. Men utan fortsatt stark internationell konkurrenskraft kan vi inte skapa framtidens smarta lösningar, sa hon.

Även för det svenska jordbruket är potentialen stor. Det menade Maria Dirke, LRF.

– Det går att öka vår självförsörjningsgrad på mat. Det finns mycket outnyttjad mark. Vi behöver fler bönder och djur. Inte tvärtom, sa hon.

Kontaktinformation

Karin Byman
Energiexpert
Telefon 070-574 70 72