Helhetssyn viktigt om klimatmålen ska nås

Systemperspektiv, mer el och bioenergi, internationell samverkan och en delaktig allmänhet. Det är några av förutsättningarna om de svenska klimatmålen ska nås.

Under två år har projektet ”Vägval för klimatet” arbetat med att ta fram en helhetssyn på hur Sverige ska nå sina klimatmål.

– Vi har tagit del av allt material från andra initiativ. Det är ett stort pussel med teknikskiften som är beroende av varandra, sa Karin Byman, huvudprojektledare, när de övergripande slutsatserna presenterades vid ett fullsatt seminarium på IVA.

Tillgång på energi är en av de viktiga pusselbitarna. År 2045 måste elproduktionen vara 40–60 procent större än i dag. Även tillgången på bioenergi behöver öka i samma omfattning. Men, konstaterade Karin Byman, elmarknadens funktion gör att de nödvändiga investeringarna är svåra att åstadkomma.

Investeringar i infrastruktur är ett risktagande där politiken har en roll att spela för att underlätta för nödvändiga teknikskiften.

– En nationell infrastrukturplan med helhetssyn behövs. Man kan inte diskutera elvägar och snabbtåg var för sig, sa hon.

Men en svensk plan för infrastruktur måste också ha kopplingar till andra länder.

Det är inte bara investeringar i infrastruktur som är vägen till uppnådda klimatmål. Även allmänheten måste acceptera att till exempel arbetslivet kommer att påverkas.

– Alla i Sverige måste vara delaktiga i omställningen.

Vid seminariet påpekade företrädare för tunga industrisektorer vikten av långsiktigt hållbara regelverk för att underlätta beslut om investeringar. Dessutom försenar en trög tillståndsprocess viktiga satsningar.

Andreas Regnell, chef för Vattenfalls strategiska utveckling, är ordförande för en av projektets arbetsgrupper.

Han liknade energipolitiken vid en fotbollsmatch med femåringar som alla springer på samma boll.

– Politiken måste byta taktik. En tydlig idé är nödvändig. Nu presenteras mikrolösningar fast det är makrosynsätt som krävs. Beslutsfattarna måste konkretisera; då eller då behövs så mycket av det ena eller det andra, sa han.

Samtidigt ansåg han att Sverige har goda förutsättningar för klimatomställning. Han framhöll särskilt näringslivets inställning.

– I Sverige är företagsledare rädda för att komma för sent med åtgärder. I andra länder oroar sig cheferna för att de ska behöva göra något.

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman hävdade att det finns långsiktighet och engagemang bakom de politiska målen.

– Men regelverk kan behöva ändras så att myndigheter och länsstyrelser gör snabbare och samma bedömningar när det gäller tillstånd för exempelvis nya elledningar eller industrianläggningar, sa han.

Anders Ygeman är säker på att tillgången på el fortsätter att vara mer än tillräcklig.

– Vi ska fortsätta att ha överskott på el, men det kräver investeringar.

Om elvägar ska vara en del av ansträngningarna att minska fossilberoendet så är det, menar energi- och digitaliseringsministern, politikens uppgift att se till att det finns el fram till vägarna. Sedan är det upp till företag att testa valfri teknik.

Politiker från alla riksdagspartier har deltagit i projektets arbete. De deltog också i slutseminariet och var genomgående positiva till slutsatser och rekommendationer.

Det är exempelvis bra att processen för tillstånd enligt miljöbalken lyfts fram som en viktig förändringsfråga. Det ansåg bland andra Patrik Engström (S). Cecilie Tenfjord Toftby (M) hörde till dem som underströk rapportens betoning av konkurrenskraftens betydelse.

Kontaktinformation

Anna Lindberg
Kommunikatör
Telefon 08-791 29 91