Emanuelle Charpentier: Tekniken fortsätter i USA och Asien i stället

Professor Emmanuelle Charpentier var forskare i Umeå när hon upptäckte att CRISPR Cas-9 kan användas som en gensax. Med saxen kan man snabbt, enkelt och exakt klippa i generna och exempelvis avlägsna bitar av DNA.
emmanuelle_charpentier-1200px.jpg

Idag är det nästan omöjligt att få tillstånd för kommersiell odling av genmodifierade växter inom EU. Växtforskare och förädlare har därför satt sina förhopp­ningar till gensaxen CRISPR-Cas9.

I Sverige och Finland har myn­digheterna slagit fast att genetiska förändringar som gjorts med saxen i vissa speciella fall (om man inte tillför nytt DNA) inte ska räknas som genmodifiering.

Det svenska beslutet kom från Jordbruksverket 2015 som svar på en fråga av forskare vid Umeå universitet och SLU.

– Vi gjorde en tolkning av regelver­ket. Vi vände oss till EU-kommissionen för vägledning men fick inget svar och fick göra en tolkning själva, eftersom förvaltningslagstiftningen säger att man inte kan låta medborgarna vänta för länge, säger Staffan Eklöf, som är GMO-expert vid Jordbruksverket.

Jordbruksverket flaggade redan då för att tolkningen av lagen kan komma att ändras när EU fattar beslut i frågan. Sedan bad en fransk domstol om ett avgörande från EU-domstolen i ett fall som rörde genförändrad raps. Det avgörandet kom i juli.

Men den domen är inte helt tydlig, enligt Jordbruksverket.

– Vi försöker tolka domen. Det handlar om att förstå vad den betyder. Om den inte är helt tydlig finns risk att den tolkas på olika sätt. Ett land måste följa EU:s domstolsbeslut. Men vi måste först förstå beslutet, säger Staffan Eklöf.

EU-domen har väckt debatt bland svenska forskare, som pekar på att den inte baseras på vetenskaplig grund. Den döda hand som sedan länge vilar över modern växtforskning i Europa utvidgas till att täcka ytterligare en löftesrik teknik, skrev exempelvis fors­karna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström på DN debatt i somras. Lobbyismens seger över vetenska­pen, kommenterade deras kollega vid Umeå universitet Stefan Jansson.

Bakom upptäckten att CRISPR-Cas9 kan användas som ett genetiskt verktyg finns bland annat Emmanu­elle Charpentier, som är forskare vid en enhet som hon också grundat vid Max Planck-institutet i Berlin, ”Max Planck Unit for the Science of Patho­gens”. Upptäckten gjordes när hon var forskare i Umeå.

– Jag tycker att vi missar en chans. Genmodifiering har använts inom växtförädling i årtionden och har ett brett stöd av forskarsamhället. Särskilt CRISPR-Cas9-tekniken som är mer precis än tidigare använda metoder och kan tillämpas på ett mycket säkert sätt. Tekniken kan vara en värdefull tillgång med tanke på klimatförändringens effekter och en snabbt växande befolkning, säger Emmanuelle Charpentier.

Gensaxen har sedan den upptäcktes använts för att ta fram ett antal tåliga grödor, som majs som klarar torka, och druvor resistenta mot mjöldagg. Nu befarar många forskare att EU-domen ska stoppa utvecklingen av CRISPR-tekniken och dess användning.

– När det gäller användning av tek­niken för forskningsändamål tror jag inte att beslutet kommer att få någon avgörande effekt. Att EU-domstolen har bestämt att tekniken förblir under direktivet betyder inte att tillämp­ningar inte fortsätter utvecklas i andra delar av världen där reglerna är mindre stränga, till exempel i USA och i Asien, säger Emmanuelle Charpentier.

Läs mer i senaste numret av  IVA Aktuellt.

GMO

I en genetiskt modifierad organism, GMO, har generna förändrats så att organismen fått en ny egenskap. En växt kan exempelvis få en gen som gör att den tål torka eller blir resistent mot en skadesvamp.

Växtförädlare har sedan 1930-talet använt kemiska ämnen eller radioaktiv strålning för att framkalla förändringar i generna, mutationer. Sedan har de letat efter önskade förändrade egenskaper. Mutationerna blir slumpmässigt utspridda och oftast på flera ställen i växtens arvsmassa. Nya sorter som tagits fram med sådana gamla metoder klassas inte som GMO enligt EU:s regler.

En vanlig metod för att föra in nya gener är att använda en liten ringformad molekyl som består av enbart dna. Den nya genen klipps in i detta dna och molekylen förs därefter ofta in i en bakterie. Bakterien har en naturlig väg att föra in sina gener i växter och den används därför för att föra in den nya genen i växten. Organismer som förändrats med metoder liknande denna räknas som GMO.

CRISPR-Cas9 presenterades 2013 och har sedan dess spridits snabbt. CRISPR-Cas9 är en del av ett naturligt system som bakterier använder för att försvara sig mot virus. Men det kan också användas som en gensax som snabbt, enkelt och mycket exakt klyver, byter ut och avlägsnar bitar av DNA. Förändringarna i arvsmassan kan göras utan att ta in nya gener från en annan organism.

Kontaktinformation

Lars Nilsson
Chefredaktör
Telefon 0709-64 52 64