Medicinska råd i fokus

Nya spännande möjligheter – men också ett fält som är allt öppnare för kvacksalveri och egenutnämnda ”experter”. Hälso- och sjukvårdsområdet kännetecknas idag av snabb vetenskaplig utveckling, men vilka metoder är det egentligen som fungerar? Detta sökte man att ta reda på när IVAs avdelning för Bioteknik ordnade jubileumsseminarium.

Vi kan upptäcka och prognosticera alltfler sjukdomar allt tidigare. Är det då nödvändigtvis alltid positivt? Nej, menade inledningstalaren till IVAs jubileumsseminarium ”Hur mår du? Att navigera bland medicinska råd”, Eugen Steiner, med bakgrund som vd för laboratorieföretaget Calab AB.

Bland annat kan sådana analyser vara förkastliga om patienten ändå kommer att få en diagnos som visar att hen kommer att dö inom kort. Vidare kan krävande analysmetoder som helkroppsscanning medföra stora hälsorisker för patienten.

– Dessutom, menade Steiner, är behandlingsråden ofta desamma oavsett diagnosen – rök inte, ät hälsosamt, drick mindre alkohol och rör mer på dig.

Den förste inbjudne talaren vid seminariet, Edzard Ernst från brittiska University of Exeter, presenterades som världens förste professor i komplementär medicin (numera emeritus), specialiserad som han är på granskning av alternativmedicin.

– Om vi talar om något som inte fungerar kan vi aldrig kalla det ”alternativt”. Om det verkligen fungerar så är det äkta, och inte något ”alternativ”. Det är också därför jag kallar alternativ medicin för ”SCAM” [”So-Called Alternative Medicine”; som förkortning även ”bedrägeri”], anförde Ernst.

Edzard Ernsts familjeläkare under uppväxten var faktiskt homeopat, men Ernst kom senare allt tydligare att kritisera denna och andra sådana alternativa behandlingsmetoder. Listan på metoder som Ernst har granskat har sedan dess blivit mycket lång, inklusive flyttankar, reflexologi, kvanthealing, tai chi, rosenterapi, tungdiagnoser, vaginala ångbad, öronakupunktur, hypnos, kiropraktik och andra terapier.

– Men det finns terapier som fungerar, som viss örtmedicin, kosttillskott, ”oil pulling”, massage, pilates, skratterapi, mindfulness och progressiv muskelavslappning, anförde Ernst.

Samtidigt finns en allvarlig risk med komplementär, eller alternativ, medicin – att patienten inte söker evidensbaserad, konventionell vård. Särskilt olyckligt har detta kommit att bli i form av vaccinationsmotstånd bland anhängare till alternativmedicin, där vägran att vaccinera barn har lett till farliga utbrott av exempelvis mässling.

Nästa talare var vetenskapsjournalisten Emma Frans, som är specialiserad på livsvetenskaper. Bland annat har Frans skrivit boken Larmrapporten, som undersöker hur man lär sig känna igen falska ”vetenskapliga” påståenden. Bland annat tog Frans upp en ökänd studie i den internationella medicinska tidskriften Lancet från 90-talet, där det påstods att det fanns en koppling mellan mässlingsvaccination och autism.

Ett annat fall visade hur möss utvecklade tumörer efter att ha getts GMO-foder – men den sorts möss som gavs fodret visade sig ha en naturlig benägenhet att utveckla tumörer. Studien, som hade beställts av GMO-motståndare, drogs tillbaka, men bilderna på de cancerdrabbade mössen hann ändå ”få fötter” och spridas i GMO-skeptiska kretsar.

– Många journalister gör också misstaget att skriva om artiklar, där varje artikel kommer allt längre ifrån ursprungskällan. Man behöver också gå till flera källor, som i fallet med klimatet, där 97 av 100 klimatexperter anser att klimatförändringarna är orsakade av människan, sade Frans.

I dagens samhälle blir sociala medier-profiler och ”influencers” dessutom en allt viktigare källa till desinformation i många kretsar. Kändisar börjar uttala sig om saker som de inte har någon kunskap om, och deras påståenden kan snabbt få spridning i deras stora nätverk av följare.

– Vi har en naturlig tendens att lura oss själva. Och när någon ifrågasätter dig kan du känna nästan ett ”hot” mot din grupp eller din livsstil, avslutade Emma Frans med hänvisning till urgammal mänsklig psykologi.

Den siste talaren var Mathias Uhlén, professor vid KTH och Karolinska Institutet, chef för Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och entreprenör. Uhlén har bland annat lett Human Protein Atlas-projektet, en enorm kartläggning av alla människans byggstenar, som har pågått sedan 2005.

– De flesta läkemedel idag tar sikte på de proteiner som finns naturligt i kroppen, sade Mathias Uhlén, vars föredrag handlade om så kallad ”wellnessprofilering”.

Som ett exempel spelade Uhlén upp filmer från Human Protein Atlas som visade en Alzheimersjuk persons hjärna, som var bemängd med så kallade beta-amyloid-proteinaggregat. Inom Alzheimerforskningen har mycket fokus också legat på att förstå hur dessa proteiner ansamlas i hjärnan, och hur man ska bekämpa detta.

Ett nyckelresultat är samtidigt att ingen enskild terapi fungerar för alla, utan att man bör arbeta med individualiserade behandlingar. Exempelvis har Uhléns kollega, professor Adil Mardinoglu, med stor framgång lyckats få levern hos patienter med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom att fungera bättre igen, tack vare noggrant utmätta proteintillskott.

– Alla ni i publiken har ett helt eget ”protein-fingeravtryck”, så man bör bara jämföra denna profil med sig själv, inte med gruppen i stort.

Kontaktinformation

Maja Neiman
Projektledare
Telefon 08-791 29 70