Hur ser framtidens Göteborg ut?

IVA Väst och IVAs avdelnings för Samhällsbyggnad samlade aktörer från olika discipliner för att diskutera hur Göteborg kan möta framtiden. Speciellt ur ett klimatperspektiv kunde man snabbt konstatera att det inte finns några enkla lösningar. Däremot finns både kunskap och vilja att möta utmaningarna.

I samband med IVAs hundraårsjubileum fanns både nationella och internationella talare på plats i Göteborg för att blicka framåt mot nästkommande hundra år.

Eftermiddagen inleddes med en rad parallella aktiviteter inför den större konferensen. IVAs Studentråd faciliterade en workshop på temat Klimatledarskap. Den samlade cirka 40 nyfikna och engagerade deltagare som bidrog med lösningar till hur vi tillsammans ökar klimatledarskapet i civilsamhället, i privat och offentlig sektor. Sammantaget var det en diversifierad grupp som visade stort intresse och engagemang för att ta sig an klimatomställningen. I Visual Arena visades prov på hur staden kan utvecklas genom olika visualiseringar av framtidsbilder av Göteborgs. I Älvrummet visades även framtidsplanerna upp genom den stora modell där både den nuvarande och expanderande staden gestaltas. Arkitektstudenter från Chalmers visade upp smakprov från studentverkstaden Matter space structure studio.

Att stadsutveckling inte sker i ett vacuum, utan som så mycket annat berikas av idéer och lärdomar utifrån, det konstaterade riksarkitekt Helena Bjarnegård, först ut på talarlistan. Som riksarkitekt har man möjlighet att tänka ur ett helhetsperspektiv och kan se till goda exempel från andra städer som kan leda vägen framåt för Göteborg. Rätt förutsättningar måste också finnas, enligt Helene Bjarnegård, i form av både styrmedel och andra politiska medel men också mjukare varianter såsom dialog och samtal. Och framför allt behöver man se att staden inte bara handlar om fysiska strukturer utan också om de verksamheter som ska existerar i dessa strukturer. Lyckas man med detta – att skapa en hållbar stad, kan den bidra till att uppnå alla sjutton av FNs globala hållbarhetsmål.

Holger Wallbaum, professor i hållbart samhällsbyggande vid Chalmers, menade dock att det funnits hållbarhetsmål länge, och att även Göteborg har hållbarhetsmål, men om vi ska fortsätta leva som vi lever nu kommer det 2100 att behövas fyra jordklot med naturresurser för att svara mot framtida behov av material och energi. I tre decennier har vi tagit små steg mot mer hållbart samhällsbyggande, men om vi ska ha en chans att nå hållbarhetsmålen och verkligen bygga för framtiden krävs något drastiskt. Holger Wallbaum gav här som exempel att enbart bygga i trä (även flerbostadshus) eller införa gratis kollektivtrafik, för att illustrera allvaret i påståendet.

Han ifrågasatte även om det ens går att bygga hållbart. När frågan ställdes till publiken via mentimeter svarade över 90 % att de ansåg att det går att bygga hållbart redan idag, något som Holger Wallbaum inte höll med om. Han menade att det inte finns några ekonomiska incitament idag, och för att hållbart byggande ens ska vara möjligt måste politik och näringsliv, de viktigaste spelarna inom hållbart stadsbyggande, ta beslut om vad som krävs framåt.

Men för att blicka framåt kan det vara värdefullt att också förstå historien. Hans Bjur, professor emeritus i stadsbyggnad vid Chalmers och författare till Lilienbergs stad: Göteborg 1900–1930 samt Jan Jörnmark, docent och författare av litteratur kring Göteborgs utveckling, gav en viktig inblick i Göteborgs historia.

Hans Bjur menade att Göteborg historiskt genomgått fem avgörande transformationer. Från den ursprungliga ringmuren, via nya stadsdelar, expansioner utanför stadskärnan till miljonprogrammen under 60 och 70 talet. Och att vi idag står inför den sjätte genom utvecklingen av Västra hamnen. Jan Jörnmark fyllde i och berättade om Göteborgs tillväxt, om att ”Göteborg är staden som alltid växer... någon annan stans”. Jörnmark, med kollegor, har tagit fram en modell som visar hur stadens befolkningsmässiga centrum har förflyttats genom åren och att det finns en direkt koppling till den då förda politiken. Eller för den delen avsaknad av idéer, intresse och initiativ till att ge förutsättningar för en levande stadskärna. Detta har lett till en utspridd stad som har gjort göteborgarna väldigt transportberoende. Och stadens centrum har under åren sakta med säkert förflyttat sig mot norr.  

När Chrisna du Plessis, professor i hållbarhet vid University of Pretoria, fick inbjudan att tala på dagens konferens var hennes första tanke att Göteborg redan är ledande inom hållbarhet. Dock så konstaterade hon samtidigt att hundra år framåt är mycket lång tid och kan ge andra perspektiv.

Du Plessis konstaterade, liksom Holger Wallbaum, att hållbarhetsmålen inte direkt är något nytt. Enligt Du Plessis har de funnits i någon form i sjuttio år.  De som idag är aktuella kommer med största sannolikhet inte heller att uppfyllas eftersom vi redan missat flera kritiska delmål. Enligt dagens prognoser kommer vi om hundra år att vara 20 miljarder människor på jorden. Men med tanke på var klimatet är på väg undrar Chrisna du Plessis om vi kanske inte ska vara nöjda om vi är 25 000 kvar.

Det vi verkligen har svårt att först menar du Plessis är hur lite tid vi har kvar för att stävja den negativa utvecklingen för klimatet. År 2015 borde vi redan ha reducerat våra utsläpp markant, men de fortsätter att öka nu 2019. Det gör att vi inte kan prata om klimatet och som något vi kan vända utan vi borde istället förlika oss med tanken på att det kommer att bli en kollaps. Om vi gör det kan vi börja planera för vad som händer sedan, och har möjlighet att vara förberedda på en mer realistisk framtid. Då kan vi också se att en kollaps kan vara ett sätt att bygga något nytt som är rätt från början inom alla områden.

Efter en kort paus och omställning var det istället dags för att titta mer optimistiskt på framtiden inom en rad olika områden. Life Science, som är en viktig del av näringslivet i Göteborg, var först ut. Erik Gatenholm på Cellink pekade på de tekniker man utvecklat för att 3D-printa biologiskt material och menade på att vi i framtiden aldrig kommer att fattas organ för transplantationer till exempel då vi förhoppningsvis kan skapa organ specifikt framtagna för den berörda personen. Elisabeth Björk från Astra Zeneca fortsatte på samma tema av det individanpassade och pekade på individuellt anpassade läkemedel som en vision för framtiden.

När det kommer till mobilitet och artificiell intelligens menade Dennis Nobelius på Zenuity att även denna kan komma att bli anpassad på individnivå med kollektivtrafik som intuitivt vet var du är på väg och när du vill åka. Robin Teigland vid Chalmers ifrågasatte istället hela konceptet av mobilitet när vi i framtiden kommer att leva i självförsörjande samhällen. Med tanke på de möjligheter vi har redan idag att jobba på distans och i olika former finns det i framtiden kanske inte ens behov av att flytta på sig speciellt långt.

En viktig aspekt av framtidens stadsbyggande är segregation och jämlikhet, något som både Chrisna du Plessis men också Mohamed Hama Ali på Gårdstensbostäder lyfte. Mohamed Hama Ali menade på att en blandning av bostadsrätter och hyresrätter är ett viktigt recept för att skapa jämlikhet och en blandning av människor med olika förutsättningar i bostadsområden. Något de gjort med stor framgång i Gårdsten. Men kanske sammanfattade Felicia Olsson, Student vid SLU dagens frågeställning bäst. Hon menade att Göteborg om hundra år är en stad som jobbat aktivt med hållbarhet och lyckats minska sina utsläpp drastiskt till nytta och glädje för alla, även stadens näringsliv. Det attraherar unga, begåvade arbetstagare som enbart vill arbeta i en hållbar stad för ett hållbart näringsliv och ger bilden av en framtid som förhoppningsvis inte ligger alldeles för långt bort.

Kontaktinformation

Staffan Eriksson
Projektledare
Telefon 08-791 29 53