IVAs Guldmedalj - I gränslandet med känsla för rätt saker

Onsdag 24 oktober 2018

torsten-persson.jpg

Professor Torsten Persson får IVAs Guldmedalj för sin nyskapande forskning inom gränsområdet mellan nationalekonomi och statsvetenskap, en forskning som kombinerar sofistikerade matematiska modeller och ingående empiriska studier. Hans viktigaste bidrag handlar om samband mellan ekonomisk politik och politiska institutioner. Han har även som expert bidragit till svensk ekonomisk politik.

Högt upp i A-huset på Stockholms universitet huserar Torsten Persson sedan sjuttiotalet, med en vidunderligt fin vy över Frescati. En bit bort tronar Arrheniuslaboratoriet där en gång datacentralen QZ låg.

– Där hämtade vi utskrifter från statistikkörningar på stora pappersark. Var man inte tillräckligt noga med att stansa in rätt underlag på hålkorten kom det bara ut felmeddelanden. 

Dagens förutsättningar att samla, lagra och ta ut relevant data påverkar forskningens upplägg och resultat.

– Vi har betydligt större möjligheter nu att komma till mer relevanta slutsatser. Vi kan använda statistik på hela befolkningen, istället för små, små urval. Det är en viktig skillnad från tidigare.

Med sofistikerade matematiska modeller ger Torsten Persson förklaringar till hur saker och ting ligger till i samhället. Han ser sambanden mellan ekonomisk politik och politiska institutioner utifrån data om befolkningen. Persson var tidigt ute på oexploaterad mark med forskning som rör sig i gränslandet mellan nationalekonomi och statsvetenskap. Han har även som expert bidragit till svensk ekonomisk politik.

Gränslandet mellan nationalekonomi och statsvetenskap var något som tidigt fascinerade. Det var under åren som reseledare i Spanien under diktatorn Francos styre, som intresset för statsvetenskap och kopplingen till det socio-ekonomiska växte.

– Med forskning är det som att halka in på ett bananskal och så fortsätter det så den vägen. När det går bra så ger det mersmak. Tillvaron som forskare och att få djupdyka i sådant som jag tycker är spännande och intressant är så klart väldigt priviligierat.

Torsten Perssons kanske viktigaste bidrag handlar om samband mellan ekonomisk politik och politiska institutioner, till exempel att länder med parlamentarism, allt annat lika, har större offentlig sektor än länder med presidentstyre. I en flitigt citerad artikel, ”Is Inequality Harmful for Growth?” hävdar Persson och forskarkollegan Guido Tabellini att ojämlikhet hämmar ekonomisk tillväxt. I Perssons senaste uppmärksammade studie visar han tillsammans med fyra kollegor att inkomstfördelning och arbetsmarknad är minst lika viktigt för att förstå Sverigedemokraternas framgångar som ökad invandring.

– Istället för ökad invandring kunde vi se arbetslinjen och finanskris som orsaker till SD:s framgångar. Mera allmänt kan vi förstå hur händelseutvecklingen i samhället påverkar vår demokrati genom att undersöka vilka typer av personer som engagerar sig i politiken, vilka som blir utvalda att leda partierna, och hur de använder sin makt.

Perssons forskning börjar ofta med att han på basis av ekonomisk eller politisk teori formulerar en matematisk modell. Sedan konfronterar han modellen med data i ingående empiriska studier som bygger på avancerade statistiska metoder.

Persson var en av ledamöterna i Lindbeckkommissionen i början av 1990-talet. Kommissionens rekommendationer om vikten av en självständig riksbank, ett kvantitativt inflationsmål, en striktare budgetprocess samt konkurrensutsättning av offentlig sektor fick stort genomslag i svensk ekonomisk politik under följande decennier.

– Att hålla ett nittiominuters föredrag till sittande regering om att vända en av Sveriges största ekonomiska kriser, det får man inte vara med om så många gånger i livet. Det hela var dramatiskt. I efterhand vet vi att sysselsättningen föll med tio procent bara under ett kvartal. I december 1992, efter att kronan spruckit, fick Assar Lindbeck uppdraget av statsministern att komma med ett antal rekommendationer till att vända krisen. Vi jobbade i stort sett dygnet runt i tre månader i en avskild del inom finansdepartementet som resulterade i 113 samlade rekommendationer.

Tycker du att politikerna lyssnade på råden?

– Vi överraskade nog genom att inte peka ut enskilda misstag. Vårt budskap var snarare att den ekonomiska politiken hade blivit systematiskt snedvriden av felkonstruerade institutioner.  Vi lyfte problematiken kring Riksbankens ställning och kring riksdagens budgetprocess och erbjöd en analys av hur samhällsinstitutioner kunde reformeras till det bättre.

Vilka är dina drivkrafter?

– Jag är hjärntvättad av mina egna forskningsfrågor, säger Persson och skrattar. Men det är bra att ha en styråra så att man ägnar sin tid åt rätt saker. Att söka stora forskningsanslag är faktiskt en bra process för då tvingas man stanna upp och tänka efter vad man egentligen vill syssla med under de kommande åren. Att planera något originellt att forska på. Det blir ingen bra forskning om man fiskar efter medial uppmärksamhet. I första hand gäller det att sträva efter bästa möjliga forskningskvalitet. Är det sedan en intressant fråga som träffar rätt då ger det sig självt. Viktig fråga, intressanta resultat, varsågoda.

Torsten Persson

Ålder: 64 år

Utbildning: Disputerade på Stockholms universitet år 1982, docent år 1984. Professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1987.

Karrrär: Ledamot av KVA sedan 1993 och sedan 1997 ledamot av IVA. Sedan 1999 Centennial Professor vid London School of Economics. Gästforskat vid en rad ledande universitet, bland annat Harvard, Princeton, Berkeley och Tsinghua. Sekreterare, ledamot och ordförande i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Utmärkelser: Varit president för European Economic Association och Econometric Society. Hedersdoktor vid Aalto-universitetet i Helsingfors och universitetet i Mannheim. 1997 Yrjö Jahnsson Award, delas ut av European Economic Association till Europas främste ekonom yngre än 45 år. Torgny Segerstedt medaljen av Uppsala universitet 2003. Foreign Honorary Member i American Economic Association.

Fotograf: Daniel Roos

Skribent: Helena Mehra