Ingenjörsskildraren Gunnar Wetterberg

Med boken ”Ingenjörerna” ger historikern och författaren Gunnar Wetterberg en bred skildring av den svenska ingenjörsvärlden. Samtidigt beskriver boken hur tekniken på ett omvälvande sätt förändrade Sverige från andra halvan av artonhundratalet och framåt. Läs ett kapitel på de följande uppslagen.
Gunnar Wetterberg Copyrightfotograf Nille Leander 2.jpg

Idén till boken ”Ingenjörerna” föddes när Gunnar Wetterberg skrev om Axel F Enström, initiativtagare till IVA och dess förste vd, i den jubileumsbok som akademien gav ut till sitt hundraårsjubileum i fjol:

– När jag läste in mig på Enström upptäckte jag hur väldigt spännande och fascinerande ingenjörsmiljön var runt förra sekelskiftet. Det hände så mycket i det moderna Sverige kring de här ingenjörerna, säger Gunnar Wetterberg.

– Det som slog mig med Enström var att han stod mitt uppe i elektrifieringen, som var betydelsefull för att få en infrastruktur och ge befolkningen belysning så att fler människor kunde läsa senare om kvällarna. Men elen gav också impulsen till bildandet av Asea och andra företag. Jag bestämde mig för att det här vill jag göra något mer av, och då upptäckte jag hur mycket ingenjörerna betydde även i andra sammanhang.

På samma gång som ”Ingenjörerna” är en ingenjörshistoria blir den en skildring av hur Sverige moderniserades och på drygt hundra år gick från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till ett av de rikaste. En omvandling där den tekniska utvecklingen, och därmed ingenjörerna, var några av de viktigaste drivkrafterna. Då inte bara inom de stora privatägda industriföretagen, utan också inom den offentliga sektorn, med hela den samhälleliga infrastrukturen – vattenförsörjning, avlopp, vägar, telekommunikationer och så vidare.

Gunnar Wetterberg är historiker, men har haft merparten av sin karriär utanför universitetsvärlden. Han har bland annat arbetat som diplomat, expert i regeringsdepartementen och var i nära femton år Sacos samhällspolitiske chef. I förordet skriver han att boken ”speglar en nyfiken humanists förundran inför ingenjörernas blandning av konst och vetenskap.” Men även om han understryker att han skriver med ett utifrånperspektiv, har ingenjörsvärlden funnits nära honom. Sveriges Ingenjörer var det största förbundet inom Saco, en av hans morbröder var Teknologföreningens siste ordförande, han är själv ledamot av IVA och en av sönerna är civilingenjör.

För Wetterberg intar ingenjörerna en särställning mellan hantverkarna och forskarna. Själva kärnan i ingenjörskonsten är att kunna rita och beräkna en konstruktion i förväg, det systematiska arbetet med att pröva olika parametrar till skillnad från det traditionella hantverkskunnandet. Skillnaden mot forskarna är att en ingenjör inte i varje läge behöver begripa varför något fungerar, det viktigaste är att det fungerar. Ett exempel är SKF:s rullager som kom till genom praktiska experiment, först långt senare utformades de vetenskapliga teorierna för lagren.

Frågan är förstås vilka som ska dra nytta av hans humanistiska utifrånperspektiv. Är det humanister som ska läsa boken för att förstå ingenjörerna, eller ingenjörer för att förstå sig själva?

– Bådadera, skulle jag önska mig. I diskussioner om vad bildning är, har jag alltid försökt säga att naturvetenskaperna borde ha en större plats i vår allmänbildning än vad de har.

– Sedan tror jag också att det kan vara ganska bra för ingenjörer och tekniker att få de långa perspektiven på det man håller på med. Det jag går igenom pekar på att det ibland dyker det upp konflikter och etiska avgöranden som ingenjörerna kanske skulle fundera mer på än de har gjort under resans gång.

Det låter som om du knyter an till den diskussion den brittiske författaren C P Snow startade när han talade om de två kulturerna, den naturvetenskapligt tekniska kontra den humanistiska?

– Ja, min mor som var engelsklärare satte C P Snow i händerna på mig redan när jag gick i gymnasiet. Det där har jag egentligen funderat på i hela mitt yrkesliv.

C P Snow hade ju en vision om att det skulle växa fram en tredje kultur, som förenade det humanistiska och det naturvetenskapliga synsättet. Vad tror du om det?

– Är vi inte lite grann på väg mot det? Det som ligger i klimatfrågan och miljöproblemen har gjort att många fler tvingats sätta sig in i vad teknik medför men också vad tekniken kan ge för lösningar. Det knepiga – och det snuddar jag vid i boken – är att kärnkraftsdebatten blev väldigt negativ mot ingenjörer och teknik över huvud taget. Nu när vi står inför klimatfrågan så inser fler och fler att vi måste komma någonvart och då vänder man sig på nytt till ingenjörerna fast med en mycket mer konstruktiv ansats.

I boken finns ett par exempel på de etiska konflikter Gunnar Wetterberg talar om. Han beskriver bland annat hur Tetra Pak i princip ägnar sig åt patentstöld, man kopierar en maskin för att bestryka kartong med plast som en av företagets ingenjörer fått se och ritat av hos ett amerikanskt företag.

– Det har sagts att etiska medvetandet är större bland medicinare än inom ingenjörsvärlden, och det kan nog ligga en del i det. Därför var det i och för sig roligt att hitta den hederskodex som Teknologföreningen utformade på 1920-talet. Inriktningen på att hitta lösningar är praktisk och kanske också amoralisk i en del fall.

– Å andra sidan kan man säga att de som var ansvariga för patentstölden, det var egentligen inte ingenjörerna utan Tetra Paks företagsledning. Mannen som ritat av maskinen tyckte att det här var väldigt obehagligt och kom med invändningar, men Rausing bara körde på. Så ekonomerna hade nog lika mycket skuld som teknikerna i vad som hände just den gången.

Till sist den fråga som C P Snow brukade använda för att avgöra om humanister hade en naturvetenskaplig allmänbildning: Kan du beskriva termodynamikens andra huvudsats?

–Nej!

foto: NILLE LEANDER

Fotnot: Termodynamikens andra huvudsats innebär att det är omöjligt att helt omvandla värme till andra energiformer. En annan formulering är att värme aldrig av sig själv flödar från en kallare kropp till en varmare.

Kontaktinformation

Lars Nilsson
Chefredaktör
Telefon 0709-64 52 64