Ingrid Carlberg prisas för den ultimata biografin

Författaren Ingrid Carlberg, Alfred Nobels drivkrafter och Nobelprisens betydelse och var i centrum när årets Hans Bergströmspris delades ut. Dessutom uppmärksammades mediernas agerande under pandemin.

Hans Bergströmspriset, IVA:s pris för vetenskaplighet inom journalistiken, går i år till författaren och journalisten Ingrid Carlberg. Hon belönas för sin biografi över Alfred Nobel.

Juryn motiverar sitt beslut med, i stark förkortning, ”den ultimata biografin över Alfred Nobel”, men framhåller bland annat också att Ingrid Carlbergs envetna grävande i arkiv i många länder fått fram förbluffande många nya fakta om Alfred Nobel.

– Det är oerhört hedrande, sa Ingrid Carlberg, när hon tog emot blommor och gratulationer, vid ett webbsänt seminarium.

För att hitta de nya uppgifterna om Alfred Nobel har hon använt samma metod som när hon var journalist och skrev långa berättande reportage i Dagens Nyheter.

– Sedan är det här en betydligt mer ambitiös historisk research.

Viljestyrka och drivkraft hör, enligt Ingrid Carlberg, till sådant som utmärkte Alfred Nobel.

– Han gav aldrig upp, trots mängder av motgångar. Dessa bidrog nog till att det till slut blev Nobelpris. Han ville att priset skulle göra nytta för mänskligheten, sa Ingrid Carlberg.

När priset instiftades var prissumman oerhörd, påpekade Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen.

– Beloppet var betydligt mycket högre än något annat existerande vetenskapligt pris. I dag är det inte så. Nu vill man ha priset för dess historia, inte i första hand för pengarna, sa han.

Men Nobelpriset har definitivt blivit stort och känt världen över.

– Det är världens mest prestigefyllda pris. Det har blivit större och viktigare än Alfred vågade hoppas, sa Lars Heikensten.

Men donatorn förstod säkert att hans pris skulle slå ner som en bomb i dåtidens värld.

Vid seminariet belystes också mediernas agerande under de första månaderna av pandemin.

– Corona har varit överallt. Jag har aldrig sett något liknande, sa Bengt Johansson, professor i journalistik, Göteborgs universitet.

Han har studerat hur medierna har agerat under de första månaderna av pandemin.

– Under mars och april försvann nästan allt som media brukar rapportera. Corona dominerade totalt. De traditionella medierna har varit viktiga nyhetskällor, även för unga människor.

Bengt Johansson konstaterar också att politikerna inte syntes alls i början av pandemin. Det var forskare, men främst Anders Tegnell som dominerade bilden i media.

– Det blev som en landskamp i coronabekämpning. Några kritiska frågor från journalister om den svenska strategin förekom inte. Den typen av frågor kom först i maj och juni, sa Bengt Johansson.

Kriser för människor samman och skapar eufori. Det hävdar Peter Santesson, opinionsanalytiker på Demoskop.

– Det gör det lättare att klara svårigheter, men svårare att kritisera en strategi. Medierna drogs med i detta. De 22 forskarna som skrev en kritisk debattartikel sågs nästan som dissidenter.

Tove Lifvendal, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, menar att det inte är så lätt att lyssna till vad forskare säger.

– Forskning är ju ingen konsensusbransch. Och den svart-vita logiken i media tar bort nyanserna. Det kan chockera forskare, sa hon och hävdade att journalistiken behöver fråga sig: levde vi upp till våra ideal?