Men slutsatserna från projektet slår också fast att skogsnäringen behöver mer av bland annat innovationsdrivande ledarskap, forskning och utveckling om den ska kunna spela en nyckelroll på vägen mot en biobaserad ekonomi.
– Skogsindustrin är en ryggrad i svensk ekonomi och främjar den gröna omställningen, sa Tuula Teeri, IVAs vd, vid projektets slutseminarium.
Hon framhöll att bioekonomi möjliggör nya affärer, men att det behövs mer av gränsöverskridande samarbeten för att det ska bli verklighet.
Olof Persson är ordförande för projektets styrgrupp. Han poängterade att värdekedjor med skogen som bas är det som på allvar kan leda till en biobaserad ekonomi.
– Och den svenska skogen erbjuder möjligheterna till detta. I projektet har vi särskilt tittat på tre områden: trähus, bioenergi och nya innovativa produkter, sa han.
För att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som den svenska skogen erbjuder behöver dock skogsnäringens affärsmodeller omprövas. Det ansåg Lennart Rådström, som är ordförande i en av projektets arbetsgrupper.
– Detta tillsammans med digitalisering och att organisera för genomgripande innovation är väsentligheter, sa han.
Jon Haag, vd för Think Heroes, påtalade att det för industrin vore bättre att också ha affärsmodeller som i högre grad tog betalt för värde i stället för som nu i volym.
– Mer resurser för att utveckla nya affärer behövs samtidigt som de gamla definieras om, sa han.
Han hävdade också att innovation i skogsnäringen i dag främst betyder förbättring av befintliga produkter och att det som är verkligt nytt och innovativ pressas in i befintliga strukturer.
– Innovation av näringens affärer förutsätter att branschlogiken förändras, sa han.
Det finns goda möjligheter att öka användningen av trä exempelvis inom samhällsbyggandet. Fler flerfamiljshus i trä är ett konkret exempel. Det menar Jan Wintzell som är chef för affärsutveckling och innovation på Sveaskog.
– Det ökar förädlingsvärdet samtidigt som konsekvenserna blir stora för klimat och miljö och ger mer intäkter till branschen. Det gäller att hitta områden för skogsbaserade produkter där det kan bli resultat inom några år, sa han.
Det borde, enligt honom, gå att fram till år 2025 tredubbla byggandet av lägenheter i trä. Från 4 000 till 12 000.
– Utvecklingen är redan i full gång och det ger nya arbetstillfällen. Men det behövs också ett nationellt program för detta. Staten kan ta ledningen.
De existerande byggreglerna sätter inte heller krokben för en snabb expansion av byggandet av flerfamiljshus i trä. Det påpekade Jan Byfors, som är NCCs teknikchef.
– Ett hinder för utvecklingen är att det visserligen finns kunskap om hur man bygger i trä, men dessvärre finns inte alltid kunskapen på rätt ställe. Dessutom måste leveranskapaciteten hänga med i den ökande efterfrågan, sa han.
Biodrivmedel är ytterligare en produkt som kan skalas upp än mer. Åsa Håkansson är utvecklingsingenjör på Preem.
– Det finns goda förutsättningar, men det krävs politiskt fastställda och långsiktiga regler, sa hon.
Dessutom är ett samlat svenskt agerande i EU viktigt, eftersom EU delvis har andra uppfattningar än de svenska vad gäller biodrivmedlens förträfflighet.
– Preem har investerat tungt i biodrivmedel. Men om efterfrågan på flytande bränslen skulle försvinna så kan man göra andra produkter av det vi producerar, sa hon.
För att på sikt kunna utveckla helt nya skogsbaserade produkter behövs forskning. Detta för att Sverige ska kunna hänga med i den internationella konkurrensen. På Wallenberg Wood Science Center (WWSC) pågår långsiktig och forskarstyrd verksamhet. Lars Berglund är professor och föreståndare för centrumet.
– Ska man kunna utnyttja nanocellulosa och lignin på bästa sätt måste man förstå molekylerna exakt. Nanocellulosa har potential att bli det första som fungerar i stor skala, sa han.
Fast det kan ta lång tid innan det som upptäcks i forskarnas labb blir produkter. Hur lång egentligen? undrade Mikael Hannus, Stora Ensos innovationschef. Och det händer också att forskare blir väl optimistiska när de presenterar sina nya rön.
Lars Berglund höll med om att det finns en viss risk för ”överförsäljning” av möjligheterna.
– Men industrin är också ljum när det gäller att ta till sig nyheterna, sa han.
Förmågan att ta emot forskningsrön behöver därför bli bättre hos de industrier som har muskler nog att skala upp det forskarna har utvecklat. Kanske skulle situationen kunna förbättras genom mer internationellt, främst nordiskt, samarbete. Det ansåg bland andra Jan Wintzell.
– Tillsammans skulle vi bli större och lättare kunna möta de internationella stormakterna, sa han.
Projektets slutrapport hittar du här
