IVA 100 år: IVA och klimatet

Föga känt, i Sverige om än inte i omvärlden, är att flera IVA-ledamöter har varit framstående förgrundsfigurer inom den tidigare klimatforskningen. En tradition som IVA fortsätter att bygga på i sin verksamhet och en viktig fråga för framtiden.
IVA_Illustration-03.jpg

Hur gammal är vetskapen om att jordens klimat värms upp alltför snabbt genom mänsklig aktivitet? Forskning från 1990-talet? 70-talet? Ännu tidigare?

Faktum är att den svenske vetenskapsmannen Svante Arrhenius redan år 1896 demonstrerade effekten som vissa gaser kan ha på jordens yttemperatur – och gjorde försök att räkna på det som han kallade för ”växthuseffekten” av framför allt koldioxid på jordens klimat. Den svenske forskarpionjären var därmed den förste någonsin att använda denna term.

Arrhenius levde 1859-1927 och valdes 1920 in som hedersledamot av IVA. Hans insatser, som bland annat uppmärksammades av IVA genom akademiens minnesskrift år 2008, har i modern tid också citerats i internationella faktagranskningsforum på nätet såsom Snopes, inte minst med anledning av den klimatskepticism som vädrats av populistiska rörelser och politiker under de senaste åren.

Även andra IVA-ledamöter har varit förgrundsfigurer inom klimatvetenskapen. Ett viktigt namn jämte Svante Arrhenius är meteorologen Carl-Johan Rossby (1898-1957; invald i IVA 1954).

– Han hamnade i USA, där han blev landets kanske ledande meteorolog. Och han forskade också kring bland annat luftströmmar och datoriserade väderleksförutsägelser, berättar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och IVA-ledamot.

Så viktig blev Carl-Gustaf Rossbys forskning att han kom att avbildas med porträtt på framsidan av inflytelserika Time Magazine 1956. Sverker Sörlin författade också IVAs minnesskrift om Rossby år 2015.

– Rossby blev också mer och mer intresserad av hypotesen om människans påverkan på klimatet, och mot slutet av sitt liv började han göra alltfler uttalanden där han bedömde att människan höll på att åstadkomma en reell klimatförändring, säger Sverker Sörlin.

Hur är då IVAs inställning i frågan idag? Jo, tiderna förändras, fram och tillbaka – och sedan flera år tillbaka driver IVA projekt med miljöprofil. Projektet Vägval energi tog till exempel upp vikten av klimatanpassning av Sveriges energiproduktion och Innovation i skogsnäringen tog upp bioekonomi och grön omställning. I dagsläget driver IVA bland annat de klimatinriktade projekten Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi samt Vägval för klimatet.

– Vi har ett politiskt mål om att bli klimatneutrala i Sverige till år 2045. IVA ska inom projektet Vägval för klimatet, ta fram en handlingsplan för hur målet kan nås, som både inkluderar förändringar i de tekniska systemen och de samhällsförändringar som är nödvändiga, säger Karin Byman, energiexpert och projektledare för Vägval för klimatet.