IVA Aktuellt: Insatser mot antibiotikaresistens ska samordnas

I senaste forskningspropositionen avsatte regeringen 250 miljoner till forskning om antibiotikaresistens. Nu finns en strategi för hur pengarna ska användas.
antibiotika.jpg

Antibiotikaresistens är ett av världens största hälsoproblem. När allt fler bakterier blir resistenta kan vi inte längre vara säkra på att läkemedlen hjälper. Vanliga sjukdomar kan bli dödliga. Bara i Europa dör varje år omkring 33 000 människor i infektioner orsakade av bakterier resistenta mot antibiotika. Resistens är enligt Världshälsoorganisationen ett av de största hoten mot människors hälsa.

Området är också ett av de som den svenska regeringen satsar stort på. I den senaste forskningspropositionen aviserades en tioårig satsning på ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. Perspektivet ska vara brett och omfatta alla områden som berörs. Vetenskapsrådet har fått uppdraget att inrätta programmet och 25 miljoner om året till forskningen.

Nu har Vetenskapsrådet tillsammans med tio andra myndigheter tagit fram en strategi för hur pengarna ska användas.

– Vi har fått på pränt hur det ligger till och vad vi forskar på i Sverige, för att vi ska kunna se vad vi ska prioritera i framtiden. Det är viktigt att vi kan samordna insatser för att undvika överlappning och dupliceringar. Vi kan göra gemensamma satsningar på läkemedelsforskning, människors och djurs hälsa, miljö, lantbrukets användning med mera, säger Jan-Ingvar Jönsson, som är huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Den ökande användningen av antibiotika i världen har bidragit till spridningen av resistens. Där är Sverige något av en förebild. Ett medvetet arbete har gjort att utskrivningen av antibiotika har minskat kraftigt. Sverige är i dag ett av de länder som använder minst antibiotika i världen. Även förekomsten av resistenta bakterier är bland den minsta i OECD-länderna.

– Vi har tagit tag i frågan sedan många år tillbaka. Det finns en medvetenhet och en nationell handlingsplan. Men vi påverkas av andra länder. Ett stort hot finns om hörnet och är i viss mån redan här. Bakterier känner inga gränser, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Ett stort problem i sammanhanget är bristen på nya typer av antibiotika. Det har inte kommit några nya preparat på årtionden och få håller på att utvecklas. Enligt två färska rapporter från Världshälso-organisationen är omkring 60 nya behandlingar på väg, men de är bara något mer effektiva än de befintliga. Dessutom är det få som riktar sig till de mest kritiska resistenta bakterierna, de så kallat gram-negativa.

I tidiga stadier av läkemedelsutvecklingen finns ytterligare omkring 250 kandidater, men de har ännu inte börjat testas på människa. Enligt WHO-rapporterna är en optimistisk prognos att de första nya preparaten finnas på marknaden om tio år.

Ett av målen med det aktuella forskningsprogrammet är att genom stöd till forskning bidra till att ny diagnostik och nya behandlingar utvecklas. Jan-Ingvar Jönsson pekar på att det handlar om forskningssatsningar och att det inte går att säga att de kommer att leda till nya behandlingar.

Frida Lundmark är Vinnovas representant i programkommittén som har tagit fram strategin.

– Ur vårt perspektiv är helhetsbilden intressant. Vi ser området som viktigt framöver. Inte bara forskningen utan också arbetet med exempelvis ny diagnostik och mjuka frågor om beteende i befolkningen, säger hon.

Vinnova har ännu så länge inget specifikt program för antibiotikaresistens. Myndigheten finansierar dock till exempel ett projekt med syftet att säkra att Sverige har tillgång till den antibiotika som finns, genom en ny ersättningsmodell till läkemedelsbolagen.

– Tillgång till antibiotika är en viktig fråga att balansera. Vi vill ha tillgång när det behövs, men vi ska inte överanvända den, säger Frida Lundmark.

Bakom strategin finns utöver Vinnova och Vetenskapsrådet även Formas, Forte, Läkemedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sida, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och forskningsinstituten i Rise. 

Fakta

Sverige är ett av de länder som använder minst antibiotika. Det beror till stor del på nätverket Strama, som bildades 1995 för att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Mellan 1992 och 2016 minskade användningen här med 43 procent.

Källa: OECD 2019

 

FOTO: LARS  PEHRSON/TT-NYHETER    

GRAFIK: ANDERS HUMLEBO/TT-NYHETER