IVA i Almedalen – Visioner och samarbete skapar hållbar framtid

Onsdag 4 juli 2018

Effektivt använda resurser och cirkulär ekonomi är en väg till ökad hållbarhet. Och teknik för att klara klimatmålen finns. Framtidens goda städer bygger på kunskapsdrivna visioner. Näringslivet går före, medan politiken halkar efter.

Så fixar vi det hållbara samhället i praktiken – hänger politikerna med? Det var rubriken på ett av IVAs seminarier i Almedalen. Inte en enda stol var ledig och på ståplats var det trångt när Åsa Söderström Winberg konstaterade att ingen enskild aktör klarar de utmaningar som hållbarhet och klimat ställer.

Även om utmaningarna är stora, så kan lösningarna skapa nya affärsmöjligheter. Förslag på konkreta sådana ska IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi leverera.

Många företag visar redan att möjligherna är goda. Vasakronan, som äger och förvaltar kontors- och butiksfastigheter är ett exempel. Anna Denell är hållbarhetschef på företaget.

– Lokaler utnyttjas bara tio procent av tiden. Det är slöseri med resurser. Våra kunder vill därför gärna låna ut eller dela utrymmena. Att hjälpa till med detta är en ny affärsmodell, sa hon.

Textil- och modeföretag betraktas inte sällan som nersmutsande företag. Cecilia Tall är generalsekreterare för Teko. Hon konstaterade att väldigt mycket textil går att återvinna.

– Men mycket lite återvinns. Insamlingssystem saknas fortfarande. Det går dock att lämna in utslitna kläder i flera butiker, vilket är en bra idé, sa hon.

Hon ansåg också att kvaliteten på de kläder som säljs borde vara bättre för att öka plaggens livslängd.

– Som konsumenter behöver vi också lära oss att shoppa smartare.

Plast är ett material som på senare tid allt mer betraktas som miljöskadligt. Magnus Huss, förbundsdirektör på Innovations- och kemiindustrierna, framhöll att plast är ett smart och resurseffektivt material.

– Det kan skräddarsys och det finns i många varianter. Det försvårar återvinningen. Men stora företag, som Volvo, säger att om ett antal år ska en fjärdedel av all plast de använder vara återvunnen.

Många industriella processer påverkar klimatet. Men det pågår också avancerade projekt för att minska eller rent av eliminera utsläpp. Hybrit är ett sådant. I detta samarbetar SSAB, LKAB och Vattenfall för att utveckla en helt fossilfri metod för stålframställning.

Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötland, är ordförande för IVA-projektet Vägval för klimatet.

– Det finns både utmaningar och konflikter med andra miljömål. Men vi ska ta reda på konsekvenserna av de vägval som måste göras, sa hon.

Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning, påpekade att politikerna behöver hjälp med faktabaserade underlag när de ska fatta viktiga framtidsbeslut.

Transportsektorn hör till dem som påverkar klimatet. Sven Hunhammar, måldirektör på Trafikverket, menade att vi förmodligen kommer att känna igen oss i trafikmiljön även i framtiden.

– Men nya affärsmodeller för transporter kan stärka konkurrenskraften, sa han.

Maria Sunér Fleming är enhetschef för energi, infrastruktur och miljö på Svenskt Näringsliv. Hon påpekade att en förutsättning för att miljömålen ska nås är att svensk konkurrenskraft bibehålls eller helst ökar.

– Svenska företag är medvetnaa om klimatfrågan. Men politiken kommer i efterhand och ägnar sig mest åt symbolfrågor, sa hon.

Teknik för att möta klimatutmaningar finns. Däremot saknas finansiering för att sätta den i storskaligt arbete. Det framhöll Filip Johnsson, professor på Chalmers. Svenska fördelar är, menade han, bland annat naturresurser och den industriella traditionen. Dessutom litar man på forskarsamfundet.

Framtidens goda städer ska naturligtvis vara hållbara och klimatsmarta. Det tar förstås tid att skapa de goda städerna. Ska de alls bli verklighet krävs långsiktiga och kunskapsdrivna visioner. Det hävdade Anna Bertilsson, fastighets- och gatudirektör i Malmö.

– De kommunala tjänstemännen har också en viktig uppgift att fylla. Hur kan de på bästa sätt bidra till politikernas arbete. Talar man om hur hålet i gatan ska lagas, så blir det inga förslag till ny helhetslösning för trafiksystemet, sa hon.

Peter Nygårds poängterade det väsentliga i att ha helhetssyn.  Det är inte bara det fysiska bostadsbyggandet som är betydelsefullt. Ska en miljö vara attraktiv måste faktorer som klimat, hållbarhet, segregation och många fler beaktas. Men det politiska ansvaret är splittrat på många politikområden. Därför vore det bra med en samhällsbyggnadsminister. Vilket också är ett av förslagen från IVA-projektet Framtidens goda stad.

Många av talarna vid seminariet påpekade att politiken släpar efter näringslivet. Vad anser unga politiker om det?

Joar Forsell, Liberalernas ungdomsförbund, höll med om att politiken alltid haft svårt att hänga med.

– Politiken ska skapa förutsättningarna, men företagen ställer egna högre mål. Marknaden löser många problem och människor måste kunna ta egna beslut, sa han.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M) ansåg att samarbetet mellan politik och andra aktörer fungerar bra.

– Många frågor ska lösas av politiken, så vi måste klara att hålla flera bollar i lufte samtidigt, sa hon.

Victor Rundqvist, Centerns ungdomsförbund, påpekade att om målet är en fossilfri fordonsflotta, så måste de utsläppsfria bilarna köpas nu.

– Politiken har för mycket makt. Politiker ska ha ansvar för visioner som ska ge det övriga samhället bra förutsättningar, sa han.

Hanna Lidström, Grön ungdom, ansåg att politiska ambitioner saknas.

– Grön skatteväxling är bra. Höj skatten på det som förorenar. Det är faktiskt politiken som kan påverka industrin att ställa om, sa hon.

De fyra politikerna hade dock (minst) en gemensam uppfattning. Hållbarhet blir en het valfråga.

Skribent: Pär Rönnberg