IVA-ledamot Emmanuelle Charpentier får Nobelpris

IVA-ledamoten, Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna delar årets Nobelpris i kemi för att ha upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9. Den har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna och forskare kan nu med stor precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. För att ta reda på hur livet fungerar behöver forskare förändra gener i celler. Det var tidigare tidsödande och ibland omöjligt. Med hjälp av gensaxen går det numera att förändra livets kod inom av några veckor.
IMG_8906.JPG

Upptäckten av gensaxen var oväntad. När Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, hittade hon en tidigare okänd molekyl, tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Charpentier publicerade upptäckten 2011 när hon var gästforskare vid Umeå universitet.

– I Umeå finns en förståelse för att forskare behöver bra infrastruktur, goda arbetsvillkor och tid för att utveckla intressanta projekt. Där finns respekt för forskares arbete, sa hon i en intervju i IVA Aktuellt år 2018. Samma år gästade hon IVA och talade på ett fullsatt seminarium.

Hon tyckte att svensk forskning stod sig väl i en internationell jämförelse inom hennes område.

– Forskningen är på en konkurrenskraftig nivå med intressanta projekt. Många genombrott har gjorts i Sverige. Inom mitt forskningsfält är Sverige högt rankat och respekterat, sa hon.

2011 inledde hon också ett samarbete med Jennifer Doudna, en biokemist med stor kunskap om RNA. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den ett år senare blev lättare att använda.

Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann.

Emmanuelle Charpentier blev IVA-ledamot 2017.

Intervju med Emmanuelle Charpentier i IVA Aktuellt

Fotograf: Pär Rönnberg