Jan-Eric Sundgren vill se mer digitaliserad mobilitet

Jan-Eric Sundgren har varit ordförande för delprojektet för Mobilitet inom IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Han vurmar starkt för digitalisering och ökad delning för att vi ska få till stånd en framtida resurseffektiv mobilitet.
sundgren-jan-eric-3.jpg

Vad har du lärt dig under den tid som projektet har löpt?

Jag har lärt mig mycket om områden som jag inte var så insatt i tidigare. Livsmedelssidan är ett sådant, om hur transportkedjan fungerar där, men även en hel del om kollektivtrafik och datadelningsfrågor.

Vad jag tror att det här kan bli ett embryo till, är en diskussion om de ”mjukare delarna av mobilitetsfrågorna”. Det vill säga, inte huruvida vi ska ha elektrifiering, eller om vilka bränslen vi ska ha och så vidare, utan till exempel om hur vi sköter logistiken när det gäller person- och godstransporter. Det här tror jag kommer att få en förnyad aktualitet när det värsta av coronakrisen har lagt sig och samhället börjar öppna upp sig igen.

Sedan var kanske projektet lite långt och utdraget; vi hade kunnat komma fram till de här slutsatserna tidigare om vi hade haft korta möten med högre frekvens. För nu blev det en hel del att man fick repetera mellan mötena, man fick påminna både sig själv och andra om var vi var någonstans. Sedan inser jag att det finns en problematik när man från IVA driver projekt som bygger på frivillighet, eftersom ingen får betalt för att vara med utan man bör vara intresserad och beredd att avsätta tid. Men för effektivitetens skull hade det varit bättre med ett kortare projekt med frekventa möten.

Vad är din egen ingång till ämnen som resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

Dels har jag spenderat tio år på AB Volvo, varav sju som ansvarig för hållbarhetsfrågor och public affairs-frågor på hela Volvokoncernen. Det var mycket fokuserat på fordonsfrågan, men även logistikfrågan. Jag har också varit engagerad i ett Mistraprojekt om resurseffektivitet, Mistra REES. Visserligen mer på produktionssidan, men ändå.

Dessutom var jag under de första sex åren ordförande för Produktion 2030, där hållbarhet i relation till produktionsfrågan stod i centrum. Så när jag fick frågan om att delta i det här projektet var det svårt att säga nej, eftersom jag hade levt med relaterade frågor så länge.

Hur har du förankrat och fört över frågorna från IVA-projektet till dina åtaganden och aktiviteter på andra håll?

Ja, bland annat som ordförande i styrgruppen för ett projekt som heter ”Färdplan för svensk industri” som drivits av Teknikföretagen och RISE. Och där har resurseffektivitet varit en viktig fråga, så jag har kunnat med mig en hel del slutsatser och input dit.

Det jag tror IVA-projektet framför allt har gjort är att de genom att ha örat mot rälsen har fångat upp synpunkter som finns där ute och är allmänt diskuterade.

Vad ser du som de största utmaningarna och möjligheterna för Sverige för att uppnå ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

Sverige ligger lite efter just nu när det gäller den digitala infrastrukturen. Det är en nödvändighet att den kommer till stånd – att Sverige kan rulla ut 5G till exempel. När det sedan gäller cirkulär ekonomi är jag oerhört optimistisk ur ett svenskt perspektiv. Jag har som redan nämnts varit med i ett annat projekt om det svenska näringslivets behov, möjligheter och hot, och där är den cirkulära ekonomin och klimatfrågan uppe överallt. Och får vi tillgång till bättre digital infrastruktur – för den digitala infrastrukturen hänger intimt samman med hur klimatsmarta vi kan vara – då tror jag Sverige kan ha en unik möjlighet, i och med beredskapen ute i näringslivet och samhället. Och eftersom vi är ett avlångt land så kommer transporterna att vara en viktig del i detta.

Samtidigt finns det så många goda exempel på framsynthet i det här sammanhanget: till exempel gick AB Volvo och Daimler ihop om en stor satsning på bränsleceller och vätgas. Det visar på en beredskap i Sverige att titta på alla möjligheter; det kommer inte bara att vara en enda sak som löser det hela. Och där tror jag det kan vara många rekommendationer från rapporten som kommer att nyttjas, och där projektet kan ha en effekt genom att peka på olika möjligheter.

Du har ju varit ordförande för delprojektet för Mobilitet – vad har ni sett som de viktigaste åtgärdsområdena?

Delning av tjänster – och att vi får tillgång till bra och viktiga data, som kan utgöra grunden för en optimering av det svenska transportsystemet. Dessutom att man börjar inse att man måste dela. Det tror jag är de viktigaste konklusionerna från vårt delprojekt.

Digitaliseringen tog vi upp som en väldigt viktig del, både för att säkerställa att logistiken är så effektiv som möjlig, att man kan dela på olika typer av mobilitetstjänster, är jag helt övertygad om kommer att få mycket större betydelse efter krisen. EU-kommissionen har ju lagt fram en ”Marshallplan” för återstart, även om den inte är detaljerat framlagd ännu, och den visar att satsningar på digital infrastruktur måste intensifieras. Det tror jag också innebär att man kommer att bli mer öppen för att dela tjänster. Det var en av huvudpunkterna i rapportens konklusioner, att den digitala infrastrukturen skulle kunna möjliggöra delandet av data för att effektivisera transporter. Och det tror jag kommer att vara en positiv effekt av corona, på lite sikt.

Vad vill du uppmärksamma enskilda svenskar på när det gäller resurseffektivitet, och vad vill du få dem att ändra på för att bidra till ett mer cirkulärt samhälle?

E-handeln har vuxit framför allt inom vissa sektorer, och det här med returer är ett oskick – att man överbeställer och sedan returnerar. Vi försökte lansera begreppet ”returskam” i rapporten, men för en enskild individ får man kanske börja fundera på hur man hanterar e-handeln. Det är bra att den finns, definitivt, men det är aldrig bra med många returer, vare sig ur ett transportperspektiv eller ett produktperspektiv. En hel del produkter går bara till avfall. Så det är något man kan börja fundera på – hur man ser över sina egna transporter och gör dem så effektiva som möjligt. Men det är lätt att säga, och svårare att introducera. Jag tror det gäller väldigt många av oss. Och precis som för de stora godstransportörerna tror jag många av oss individer behöver bli bättre på att planera våra transporter.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17