Kompetens, klimat och kunskap hos IVA i Almedalen

Sex seminarier arrangerades av IVA under årets politikervecka i Almedalen. Fokus låg på kompetensförsörjning, klimatet och resursanvändningen, skolsegregation, näringslivets forskningskoppling och industriplattformar.

IVA-programmet Tekniksprånget stod i fokus för det första seminariet bland IVAs evenemang under årets politikervecka i Almedalen. Programmet visar mycket goda resultat, men den framtida finansieringen är trots det hotad.

–      Vi har bara fått aviserat medel från staten till slutet av 2019, och vi hoppas nu att vi får fortsatt förtroende från regeringen att kunna fortsätta.

Att programmet påverkar ungas karriärval i positiv riktning vittnade bland andra de tidigare Tekniksprångspraktikanterna Anna Adolfsson och Olga Wollbo om.

–      Genom Tekniksprånget får man en tydlig bild av om det här kan vara något för mig. Det är väl det som de andra saknar, att de inte får någon framtidsbild, sade Anna Adolfsson, som praktiserade på SSAB i Borlänge hösten 2013 och som sedan dess läst till ingenjör.

Arbetsgivarna pekade samtidigt på det orimliga i att Tekniksprångets finansiering ännu inte är långsiktigt löst, trots de synnerligen positiva resultaten:

–      Vi som företag måste gå in mer, men att inte finansieringsfrågan är helt löst när programmet fungerar och tydligt svarar på ett samhällsproblem, det tycker jag är ofattbart, sade Jonas Gustavsson, vd ÅF, med adress mot de politiska representanterna i lokalen.

Nästa seminarium avhandlade styrningen av forskning och högre utbildning. Bakgrunden var den tidigare i år framlagda utredningen på samma tema, kallad STRUT.

Att utredningen har varit värdefull och legat väl i tiden rådde det emellertid ingen tvekan om bland de samlade presentatörerna vid seminariet:

–      Vårt nuvarande resursfördelningssystem till lärosätena är ganska gammalt, från 1993. Sedan dess har internationalisering och stora samhällsförändringar kommit, sade till exempel Martin Wikström, chef för forsknings- och utbildningspolitik, IVA

Även om STRUT har fått beröm i flera kretsar, exempelvis bland fackförbunden, har den också kritiserats bland andra intressenter. IVA har framför allt saknat fokus på innovationsfrågor och samverkan.

–      Det i sin tur kan göra att det blir svårt att skapa ett framtida resursfördelningssystem, eftersom universitetens hela roller inte inbegrips, sade Martin Wikström.

Flera andra aktörer var kritiska bland annat över hur de externa finansiärernas roll föreslås minska.

–      Men vi tror det är en fördel om man mäts och värderas på nationell nivå också, och då kan det variera var pengarna hamnar, sade Ann Fust, rådsdirektör, Vetenskapsrådet.

Ett annat seminarium på måndagen diskuterade den ökade skolsegregationen. Sedan flera år tillbaka har OECD och andra organ påtalat att svensk skola lider av stora problem med just detta – vilket i slutänden kan hota vår konkurrenskraft.

–      Om man tittar på områden med en hög segregation på bostadsmarknaden så har de ökat från 44 områden 1990 till hela 103 områden 2014, sade Inger Ashing, direktör vid Delegationen mot segregation (Delmos).

IVAs projektledare för skolutveckling, Eva Lundgren, berättade mer om bakgrunderna till den ökande skolsegregationen:

–      Anledningarna är främst bostadssegregationen i kombination med det fria skolvalet. Sedan har också familjebakgrunden betydelse, särskilt föräldrarnas utbildningsnivå men också deras inkomstnivå, sade Eva Lundgren.

Vad ska då göras? Ett förslag är att anamma den engelska modellen, menade Matz Nilsson, förbundsordförande för Skolledarna och tidigare ledamot i Skolkommissionen:

–      I Storbritannien går staten in med stark styrning och byter ledning och personal om det behövs. Men det som särskiljer Sverige är en enorm rörlighet både bland elever och lärare.

Att stabilitet är ett grundkriterium för en välfungerande skola anförde även de andra talarna. Exempelvis menade Marcus Strömberg, vd Academedia, att ett kännetecken på bra skolor i de utsatta områden där deras koncern verkar ofta är att de har haft samma skolledning i minst tio år.

Matz Nilsson förde därutöver fram hur både OECD och Skolkommissionen har lyft det problematiska i att vi har ett delat ansvar för skolans finansiering (oavsett fristående eller kommunal huvudman).

–      Enligt en enkät som vi har gjort säger 74 procent av tillfrågade rektorer att staten måste ta över ansvaret för finansieringen, sade Nilsson.

Några områden där Sverige de facto står sig tämligen väl är industriell samverkan respektive digitalisering – men flera delar av ekosystemet fungerar mindre väl. Vad krävs för att vi ska få bland annat digital infrastruktur och regelverk att hänga med?

–      Jag vill citera Eric Schmidt, Googles före detta vd, som sade att man kan dela upp världen i de som förstår att allt kommer att bli internet och de som ännu inte har förstått att allt kommer att bli internet, sade IVAs preses Carl-Henric Svanberg.

Svanberg manade i detta sammanhang fortsatt utbyggnad av bland annat 5G-infrastrukturen i Sverige, för att vi inte skulle hamna hopplöst efter länder i bland annat Nordamerika och Ostasien.

VINNOVAs generaldirektör Darja Isaksson påtalade å sin sida behovet av långsiktig arkitekturstyrning, inklusive gemensamma definitioner, ett enhetligt regelverk och grundläggande säkerhetslösningar.

–      Hur många gånger ska skattepengar betala jurister för att klura ut hur vi kan hantera molntjänster i 290 kommuner, samt myndigheter och samverkansprojekt? Eller så sätter man sig ned en gång och löser hur policyriktlinjerna och implementeringen ska se ut? frågade sig Isaksson.

För att ytterligare främja samverkan mellan forskare och industri, och skala upp möjligheterna att kommersialisera lovande forskare, har IVA-programmet Research2Business (R2B) satts upp. Programmet för samman mentorer och forskare för att främja forskningsinnovation i form av nya företag, tjänster, produkter, affärsutveckling eller andra nyttor. En 100-lista har tagits fram för att presentera lovande forskning, och forskare bakom de utvalda projekten bjuds in för att träffa företag på den årliga nationella mötesplatsen R2B Summit.

På måndagen i Almedalen presenterades R2B närmare av bland andra styrgruppsordföranden Marianne Dicander Alexandersson:

–      Vi gör det här av två skäl – dels tror jag det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft, dels tror jag att vi kan nyttja IVA och de krafter som IVA har som neutral aktör med stort kontaktnät.

Från näringslivet anförde Nina Åxman, fabrikschef Bombardier Transportation i Västerås, hur de samarbetar nära bland andra Mälardalens högskola, Region Västmanland och Business Sweden.

–      Vi har fått kämpa för vilka mandat vi har inom koncernen, och gör ofta det genom att peka på samarbetet med Mälardalens högskola. Vi konkurrensutsätts hela tiden mot dels högutbildade ingenjörsländer som Tyskland och Schweiz, dels lågkostnadsländer som Indien och Kina.

Även Mälardalens högskola själva var nöjda med samarbetet:

–      Jag skulle säga att vi framför allt får en långsiktighet och en struktur i det vi gör, sade Paul Pettersson, rektor för Mälardalens högskola och professor i realtidssystem.

IVAs sista programpunkt i Almedalen utgjordes av en seminarium på fokus resurseffektivitet och klimat. Här ställdes politiker mot väggen av näringslivet, för att få svar om hur våra folkvalda ska främja resurshantering och klimatpolitik.

Ett exempel från de externa frågeställarna utgjordes av Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, som ställde följande fråga:

–      Vi behöver använda mer skog för klimatets skull, men hur ska ni se till att vi kan göra det och därmed substituera ut kolet och oljan?

–      Vi har ju de hektar vi har, och vi måste se till att de hektar vi har kan producera mer. Där måste vi se över lagstiftningen, få de duktigaste studenterna att studera på Skogshögskolan och exportera den svenska skogsbruksmodellen utomlands, svarade Johan Hultberg (M).

–      Men den biologiska mångfalden är inte helt fredad i Sverige ännu, så vi måste också se till den, sade Janine Alm Ericson (MP).

Parallellt med IVAs seminarier i Almedalen hade IVAs Studentråd ställt upp en fotohörna så att alla som ville skulle kunna låta fotografera sig med en skylt där man skrivit upp sina klimatlöften inför framtiden. Resultatet skrevs ut på en liten Polaroidkamera, för att man skulle få med sig en kopia hem.

IVAs vd Tuula Teeri hade avgett följande löfte:

”Som vd för IVA lovar jag att vi aldrig ska sluta kämpa emot klimatkrisen!”

Kontaktinformation

Johanna Theander
Kommunikatör
Telefon 073-443 49 18