Inte minst lyftes den stora framgången med deponiförbud och kraftvärmeverk i Sverige som en betydande exportmöjlighet av system- och teknikexpertis. Dessutom berättade Peter Carlsson, vd Northvolt, om företagets just nu pågående bygge av en enorm batterifabrik i Skellefteå – även den en möjlig ny svensk exportsuccé på miljöteknikområdet.
– Vi bygger nu den första fabriken som ska vara färdig för produktion i slutet av 2021, och ska stödja 300 000 bilar om året för övergång till eldrift, och vi har redan kundordrar på 130 miljarder svenska kronor, sade Peter Carlsson till exempel.
HM Kungen gav en bred bild över vad Sverige har uppnått genom åren, tack vare samarbete och teknisk förmåga:
– Titta bara på den svenska ingenjörskonstens historia – det är en historia av enastående individer och idéer, av ständig innovation och utveckling. En historia att vara stolt över, sade HM Kungen i sitt inledningsanförande inför evenemanget.
Inför en publik bestående av bland annat utländska, Sverigeackrediterade diplomater, pratade inbjudna föreläsare om hur Sverige lyckats vända utmaningar med avfall och kraftbehov till resurser och viktiga energitillskott.
– Om man ser på avfall som sopor blir nästa fråga hur man blir av med dem, och det är så frågan formuleras i det stora flertalet länder i världen, sade Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken i Linköping.
I bland annat Linköping tar man istället tillvara på avfallet, såväl från hushåll som från till exempel slakterier, och processar det till metangas, och inom kort även flytande biogas samt biogödsel. Många av projekten röner stor uppmärksamhet från internationella delegationer som besöker staden.
– Men den intressantaste delen är när vi tar dem till återvinningscentraler, och de ser verkliga svenskar som sorterar avfall i olika containrar – och de frågar om det är illegalt att inte sortera, och hur mycket svenskarna får betalt för att sortera! sade Klas Gustafsson.
Moderatorn Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska Rådet, lade till att det som ofta imponerar på besökare är att det är vuxna människor som sorterar avfallet, utan några egentliga tvångsmedel för att få dem att göra så.
– På bara 20 års tid gick vi från att lägga mycket hushållsavfall på deponi till idag, när det är mindre än en procent, förklarade Birgitta Resvik, tidigare vice vd på energiföretaget Fortum.
Sverige har med andra ord visat omvärlden att det går att vända betydande utmaningar till möjligheter. Här finns en stor exportpotential, både ifråga om själva produkterna i sig som ifråga om systemen och den politiska styrningen.
För behoven är enorma inom många branscher. Ett exempel är textilindustrin, som belystes genom Filippa K:s tidigare hållbarhetschef Elin Larsson:
– Vi designar inte för cirkularitet idag överhuvudtaget – vi måste ha det i åtanke redan vid ritbordet. För att tillverka ett kilo textil går det till exempel åt 5 000 till 30 000 liter vatten, 1-6,5 kilo kemikalier, ungefär 10-30 kilo koldioxid och sju kilo olja, sade Elin Larsson.
En annan sektor med stora problem att tackla är plastindustrin:
– Av allt plastskräp i haven idag kommer två procent från Europa och USA, medan 98 procent kommer från resten av världen, inklusive Asien. Infrastrukturen för avfallshantering har lämnats därhän, sade Magnus Huss, förbundsdirektör och vice vd vid IKEM.
Det gäller även åtskilliga andra industrisektorer, liksom hushållen runtom i världen.
– Vi behöver en konkurrenskraftig omvandling av industrin och transportsystemet, vi behöver ett cirkulärt system för plast och textil, och vi behöver minska matavfallet, sade IVAs preses Carl-Henric Svanberg i en bred kommentar till de stora utmaningarna.
Detta ställer höga krav på samhälle och näringsliv framöver, som går långt utanför vad vi brukar göra för att tackla olika problem. Detta påpekades bland annat av professor Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet:
– Det är här viktigt att skilja transition från transformation. Vid en transition går man bara från ett område till ett annat, som från fossil energi till förnybar. En transformation innebär en mer djupgående förändring, som löper genom alla nivåer av samhället.
En sådan samhällsomdaning kräver också genomgripande styrmedel, inte minst ekonomiska, vilket bland annat togs upp av Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
– Vad vi ekonomer vill föreslå är att beskatta beteenden som skadar miljön och subventionera beteenden som är gynnsamma för miljön. Vi kan använda skatter, men också utsläppshandel och ibland regleringar, sade Eklund.
Arbetet för en klimatneutral, resurseffektiv värld kommer att gå vidare. Genom seminariet på Slottet hoppas IVA och många medverkande aktörer att Sverige tar en tydlig roll i omställningsprocessen.
