Långsam byråkrati bromsar nya industrier

Enklare och snabbare tillståndsprocesser. Satsningar på breda ingenjörsutbildningar samt tätt samarbete mellan regering och industri gynnar Sveriges nyindustrialisering.

– Vi lockar hit toppexperter från hela världen. Men det kan ta fyra, fem månader innan de får ett personnummer. Utan det kan de inte ens öppna ett bankkonto, sa Anders Thor, External Relations Manager på batteritillverkaren Northvolt, vid ett seminarium när IVAs FoU-barometer presenterades.

På Northvolts lönelista finns redan 2 000 namn och fler tillkommer i rask takt.

– Vi får väldigt många ansökningar. Det gäller att vaska fram guldklimparna. Hittills har det gått bra. Många toppkrafter vill komma till Sverige. En del är så världsledande att vi nästan inte vill berätta vilka de är.

I förlängningen skulle de internationella experterna, utöver sin roll på Northvolt, kunna vara lärare för nästa generation batteriexperter.

Personal i den svenska fordonsindustrin, som nu ställer om till eldrift, utgör också, menar Anders Thor, en potentiell rekryteringsbas.

– Om några år, när elfordon dominerar, minskar behovet av de som jobbar med exempelvis växellådor och avgassystem. Då behövs stora nationella program för omskolning.

Maria Persson Gulda är teknisk direktör och huvudprojektledare på H2GS som ska bygga ett fossilfritt stålverk i Boden. Där ska 1 500 personer arbeta. Produktionen ska vara igång år 2024.

– Vi börjar bygga verket så fort tillståndsprocessen är klar. Vi behöver rekrytera många olika kompetenser och människor från hela världen, sa hon.

Minst en sak ska vara gemensam för de ingenjörer, oavsett fackinriktning som ska jobba på H2GS. De måste veta hur man med hjälp av AI ska utnyttja all den data som finns inom en processindustri.

– Det behövs nya, breda ingenjörsutbildningar. Det behövs nytänkande när det gäller utformningen av utbildningarna. Ingenjörer måste vara digitalt litterära, sa hon.

Även John Fuller, teknikchef på spelutvecklaren Avalanche Studios Group, påtalade behovet av utbildning.

– Utbildningen i Sverige är på topp. Men vi behöver fler högutbildade. Vår bransch innehåller många olika kompetenser, inte bara teknisk. Även utbildade inom konst, musik, manusskrivare, ljuddesigner finns i branschen. Alla har digital kompetens, sa han.

Även om Johan Fuller anser att Sverige erbjuder många fördelar ser han också att det finns potential för förbättring.

– Vår bransch är ganska ny och vissa regler är inte anpassade till vår verksamhet. Vår forskning och utveckling passar inte riktigt in i skatteregelverket. Och de utländska experter som vill arbeta här får inte heller bli utvisade på grund av byråkratiskt krångel, sa han.

En av slutsatserna i IVAs FoU-barometer är att det långsamt blir allt svårare för företag att hitta rätt kompetens i Sverige. Stina Billinger, statssekreterare på näringsdepartementet kände inte igen sig i beskrivningen.

– Men visst, kompetensfrågan är en utmaning. Och självklart kan vi skruva i systemen. Så vi delar barometerns problemformulering, sa hon.

Teknikutvecklingen går exempelvis snabbare än vad universitet och högskolor hinner med.

– Det är en rejäl utmaning. De byråkratiska systemen hänger inte heller med. Även tillståndsprocesserna är för långsamma. Det är sådant som vi jobbar med.

Men, påpekade hon, regeringen har redan gjort en hel del. Exempelvis när det gäller expertskatten. Och forskningspropositionen är en offensiv satsning.

– Barometern påpekar att nära samarbete mellan regering och företag är viktigt. Det tycker jag är en bra inställning. Sverige har fantastiska förutsättningar att lyckas, sa Stina Billinger.

Kontaktinformation

Lars Nilsson
Chefredaktör
Telefon 0709-64 52 64