Lärarnas arbetsvillkor nyckel till elevernas resultat

Störtskuren av skolreformer under de senaste trettio åren har ändrat läraryrkets innehåll. Men inte särskilt mycket har hänt i klassrummen.

– Skolan har många utmaningar och har fått ett bredare uppdrag. Det har påverkat lärarnas situation, sa Tuula Teeri, IVA:s vd, vid ett webbinarium om lärarnas möjligheter att stärka den svenska skolan.

Utbildningsminister Anna Ekström medverkade i en förinspelad intervju. Hon påpekade att det svenska skolsystemet, utöver att vara decentraliserat, också är marknadsstyrt.

– Decentraliseringen har fördelar, men också risker. I kombination med marknadsstyrningen resulterar det i kontroll och mer administration. Det är på tvärs mot vad som behövs för att vi ska ha ett attraktivt läraryrke. Jag träffar många lärare som trivs bra. Men också många som är frustrerade över alla administrativa uppgifter, sa hon.

Lärare är, menade hon, trötta på att ses som leverantörer av en i förväg förpackad tjänst bestående av kunskap och med eleverna som passiva mottagare.

Har lärarna rätt förutsättningar att utföra sitt jobb i klassrummen? Eller går stor del av deras tid åt till administrativa uppgifter?

Frågorna diskuterades under webbinariet av lärare, forskare och sakkunniga.

Carina Byström är lärare på Bäckhagens skola i Bandhagens skola i Stockholm Hon har erfarenhet av att undervisa, i skolor med såväl goda som sämre förutsättningar.

– Skolorna skiljer sig åt. Det medför att man måste undervisa på olika sätt. Om många av eleverna har det tufft hemma, så påverkar det undervisningen, sa hon.

De skolreformer som genomförts de senaste decennierna har, enligt henne, förändrat arbetets innehåll.

– Det har blivit mer fokus på kontroll och uppföljning istället för på det som händer i klassrummet. Där är det inte så stor skillnad mot tidigare.

Hon framhöll vikten av det kollegiala lärandet. Exempelvis att ha tid att diskutera med kollegor, läsa aktuell forskning och kunna testa nya rön i undervisningen. Sådant leder till utveckling av lärarkompetensen.

Daniel Sundin är författare och gymnasielärare på Katedralskolan i Lund.

– Läraryrket är kreativt. Och man ställs inför utmaningar hela tiden. Mötena med eleverna och deras aha-upplevelser när de förstått det man lärt ut ger en verklig kick, sa han.

Men inte heller han var särskilt positiv till alla reformer som hamnat i lärarnas knän.

– Systemen har utvecklats för att ge eleverna rätt till sin kunskap. Men det har gått för långt. Kraven på transparens gör att föräldrar kan höra av sig och ifrågasätta exempelvis ett omdöme om en elev.

Han delade Carina Byström:s åsikt att inte mycket har förändrat tillvaron i klassrummen. Där gäller fortfarande normen: en lärare och en grupp elever.

Att mycket lärartid används till dokumentation, hävdade också Johanna Ringarp, universitetslektor i pedagogik, vid Stockholms universitet. Hon hävdade att reformer som rör skolan måste bara blocköverskridande.

– Istället för fler reformer behöver lärare och elever lugn och ro för att den senaste förändringen ska kunna sätta sig, sa hon.

Björn Åstrand, universitetslektor på Umeå universitet, påpekade bland annat att en stor del av samhällets resurser faktiskt går till skolan.

– Det är viktigt att veta vilken kunskapsnivå som är den önskade. Skolan handlar mycket om vilket samhälle vi vill ha. Och då är lärarprofessionen avgörande oavsett perspektiv, sa han.

Ett brett perspektiv medför att lärare får fler uppgifter än att lära ut, medan ett smalt är fokuserat på kunskap.

Han hävdade också att vi i Sverige inte har någon modell som gör att lärare växer i yrket och att de bästa jobbar där de skulle behövas mest. Snarare ger den svenska modellen resultatet att nya lärare jobbar där utmaningarna är som störst för att sedan söka sig vidare till skolor med mindre utmaningar.

Björn Åstrand var också han kritisk till lärarnas förväntade förmåga att lösa diverse problem: som trafiksituationen i närområdet eller liknande.

– Vi måste undvika att pedagogisera allehanda samhällsproblem, sa han och konstaterade att den svenska skoldebatten är väldigt inhemsk och saknar internationella perspektiv.

På OECD är Andreas Schleicher utbildningschef. Han deltog via en förinspelad intervju.

– Kvaliteten på elevers lärande kan aldrig överstiga kvaliteten på undervisningen. Och den kan aldrig överstiga den organisatoriska miljön som lärare verkar i, sa han.

De länder som hamnar högt i mätningar, som Pisa, investerar mycket i läraryrket. Inte bara finansiellt, utan de ger lärare mer tid för enskilda elever utanför klassrummen.

– De har också mer tid för forskning och för att utveckla sin karriär än i Sverige, sa han.

Här kan du se seminariet i efterhand

Här kan du ladda ner IVAs lärarrapport

Kontaktinformation

Eva Lundgren
Projektledare
Telefon 08-791 29 14