Mångfald nyckel till ökat intresse för teknisk utbildning

Fler kvinnor behöver bli ingenjörer. Generation Z kräver ny typ av undervisning. På Delfts tekniska universitet i Nederländerna är mångfald ett sätt att möta utmaningarna. Även i Sverige behövs nya grepp i den tekniska utbildningen.

– Mångfald på alla plan är viktigt. Det skapar innovativa miljöer, sa Aldert Kamp, vid ett jubileumsseminarium om framtidens ingenjörer.

Aldert Kamp är chef för utbildningen vid en av fakulteterna på Delfts tekniska universitet. Där är utbudet av kurser varierat och anpassat för skilda behov. Nästan nittio öppna och nätbaserade kurser, Moocs, har skapts sedan år 2013.

– De har lockat 2,5 miljoner deltagare från hela världen. Även om bara en bråkdel fullföljer en kurs, så blir det ändå väldigt många.

De nätbaserade kurserna har fler fördelar. Universitetet blir än mer känt och eftersom lärarna är mycket noga när de sätter ihop sina Mocc:ar, så blir de på köpet bättre lärare.

– En nackdel med de öppna nätbaserade kurserna är dock att de kostar mycket för universitetet.

Skräddarsydda utbildningar för redan yrkesverksamma ingenjörer är ett sätt för universitetet att tillgodose behovet av vidareutbildning.

– Vi har en mångfald av kurserbjudande on-line. Men utmaningen är att veta hur mycket kundanpassning vi ska göra.

Mångfald bland universitetets anställda är också viktigt, menade Aldert Kamp. Men fortfarande är den kvinnliga andelen anställda liten. På ett annat nederländskt lärosäte har man provat att, under ett halvår, endast acceptera kvinnliga sökande till lediga tjänster.

Även bland studenterna är könsfördelningen ojämn. Endast tre av tio är kvinnliga.

– Men det varierar mellan utbildningarna. När det gäller design är kvinnorna i majoritet.

Brist på förebilder och otydlighet om vilka yrken studierna leder till är, ansåg Aldert Kamp, vara några av förklaringarna till den låga andelen kvinnliga studenter.

Universitetet måste även anpassa sig till kraven från generation Z, det vill säga de som är födda efter mitten av 1990-talet.

– De verkar mer omogna. De är hellre i sina mobiler än skapar mänskliga kontakter. De kräver kort och relevant personifierad undervisning. Det är ingen idé att ge dem en bok på 200 sidor. Den öppnar de inte.

Resultatet av anpassning och mångfaldstänkande har gett resultat. Antalet sökande ökar med fem procent årligen.

– Mångfald spelar roll, men det kan samtidigt vara frustrerande, sa Aldert Kamp.

Också svenska universitet måste förändra sin utbildning. Det ansåg Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet. Även hon såg behovet av att fler kvinnor studerar till ingenjör.

– Men att försöka få kvinnor intresserade av utbildningarna är fel fokus. Kvinnor är intresserade av utbildning som leder till att de kan påverka samhällsutmaningarna. Därför måste vi anpassa det vi erbjuder, sa hon.

Birgitta Bergvall-Kåreborn framhöll att de baskunskaper studenterna har med sig när de lämnar universitetet är beständiga. Men de behöver fyllas på.

Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer, delade den åsikten.

– Kompetens är en råvara som måste vidareutvecklas. Vi har talat om det livslånga lärandet år efter år. Men vi måste faktiskt börja någonstans, sa han.

Matilda Ernkrans är minister för högre utbildning och forskning.

– Vi behöver se helheten för att få fler att läsa till ingenjör. Förebilder och samverkan på olika sätt är viktigt, sa hon.

Moderaternas talesperson i utbildningsfrågor, Kristina Axén Olin, efterlyste ökade satsningar på högskola och forskning.

Peter Larsson påpekade avslutningsvis att långsiktigt tänkande är viktigt.

– Det tar ju 25 år att leverera en ingenjör, sa han.

Kontaktinformation

Martin Wikström
Expert forskningspolitik
Telefon 08-791 29 58