Människan i centrum för Japans teknologisatsningar

Efter ett längre besök i Japan reflekterar IVAs ledarskapsprogram för innovation om teknikutvecklingen i Japan, där människan står i centrum.

IVAs ledarskapsprogram för innovation besökte Japan den 25-29 mars, för att ta del av landets satsningar på forskning och innovation. Ett femtontal besök i olika forskningsmiljöer och hos företag, samt möten med offentlig sektor gav upphov till många reflektioner och diskussioner om Japans framtid och om framtida innovationer.

Det Japan som presenterades för oss är ett Japan med forskning i världsklass, med många högt rankade universitet. Japan ligger högt i olika innovationsindex och japansk industri går relativt bra. Dock ser man en växande internationell konkurrens och strävar efter att öka innovationsförmågan. Samtidigt har Japan som ekonomi det tufft med låg tillväxt (1 procent per år i dagsläget, vilket ändå är en positiv utveckling) och en stor statsskuld (234 procent av BNP, till och med högre än Greklands). Exporten är förhållandevis liten (16 procent av BNP att jämföra med Sveriges 46). Men med en minskande marknad blir export och utländska förvärv en allt vanligare tillväxtstrategi för japanska företag, vilket även används för att öka innovationsförmågan.

Utmaningarna inför framtiden är stora. Japan rankar nr 1 på förväntad livslängd. Födslotalen är samtidigt låga (prognosen är att Japan har 87 miljoner invånare 2060 jämfört med de 127 miljoner man har 2019). Den ökande andelen äldre i befolkningen är ett växande problem.  Det finns en stor arbetskraftsbrist samtidigt som kvinnor lätt hamnar utanför arbetsmarknaden på grund av bristande barn- och äldreomsorg och inte minst förhållandena i det japanska arbetslivet. Arbetskraftinvandringen är mycket låg även om inställningen till invandring, i synnerhet gästarbetare, börjar förändras och regeringen jobbar för att få till en kraftig ökning.

Fotograf: Elin Vinger-Elliot

Då den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen är centrala frågor för Japans framtid, är det kanske inte så konstigt att människan står i centrum för Japans vision och strategi framåt; Society 5.0. Dock ser man ändå att det är teknologiutveckling och teknik som ska lösa problemen. Japan går från Society 4.0 som innebar digitalisering till 5.0 som innebär en hopkoppling av cyberrummet med det fysiska rummet, en strategi vars budskap kommunicerades väldigt unisont.

Det finns en logik i att det är teknik och vetenskap Japan förlitar sig på i och med en stark industri och vetenskaplig grund, med styrkeområden inom IT och robotik. Det finns också en logik i att man vänder sig till vetenskap och teknik då det både kan förlänga arbetslivet, till exempel genom robotutrustning inom sjukvården för att hantera tunga lyft, och minska personalbehovet, exempelvis genom hjälpmedel som innebär att äldre klarar fler saker själva. En annan teknisk innovation som innebär nya möjligheter för äldre är elektronisk hud som genom sensorer avläser hälsotillståndet. Både Cyberdyne, ett företag som tillverkar robotskelett och Tokyo universitet, uppvisade sådana tankeväckande innovationer.

Fotograf: Elin Vinger-Elliot

Däremot väcktes frågan i våra diskussioner om Japan inte underskattar vikten av mångfald och inkludering i utvecklandet av tjänster och produkter för framtiden samhälle – Society 5.0. Några av de mest radikala innovationsmiljöerna vi såg hade skapats av personer med blandad bakgrund och utländska influenser, både Sony CSL (Computer Science Laboratories) och Cyberdyne. Ändå var konceptet att mångfald driver innovation aldrig något som fördes fram. Dock är både Sony CSL och Cyberdyne exempel på att både stat och näringsliv i Japan inte verkar tveka på att göra väldigt stora investeringar inom områden som för många, åtminstone i västvärlden, ter sig nästan som Science fiction. Exempelvis lyfter Sony CSL frågan om det inte borde gå att utveckla en robot som genom AI kan slå världens bästa fotbollsspelare eller en robot som kan få en Michelinstjärna i matlagning. Även Fujitsu var ett exempel på det med bland annat satsningar på att förverkliga kommersialiserbara kvantdatorer.

Fotograf: Elin Vinger-Elliot

AI är en game changer. Med AI kan Japan komma till rätta med situationen att jobben är fler än människorna. Till skillnad från den oro som uttrycks i Sverige över AI som konkurrent om jobben, ses AI i Japan som en möjliggörare. AI är nyckeln till Society 5.0. Vi konstaterar att det är intressant hur människans roll i AI-utvecklingen tydligt lyfts fram. Företag som Fujitsu understryker att människors tilltro till AI är avgörande för utvecklingen och pekade på att de måste gå att förklara hur AI fungerar för att skapa förtroende för AI.  Det är dessutom inte endast lågkvalificerade yrken eller repetitiva, tunga eller farliga jobb som ska ersättas, det är också högkvalificerade jobb som analys och projektledning. Detta genom automatisering av manuella moment. Till och med chefsjobb kan automatiseras. Att denna automatisering välkomnas och sker i en kultur där hantverk och noggrannhet värderas högt är på sätt och vis överraskande men förmodligen nödvändigt.

För energiförsörjningen är importberoendet stort. Efter Fukushima, när de flesta kärnkraftverken stängdes ner, ersattes kärnkraften i huvudsak med naturgas och kol. 90 procent är idag import. Leveranssäkerhet överskuggar klimatfrågan och förnybara energikällor har svårt att komma upp i några större andelar, delvis på grund av systemfrågor som försvårar inkopplingen av till exempel vindkraft men också på grund av hård konkurrens från Kina som innebär att kraftfulla satsningarna på FoU inom områden som sol och vind uteblir.

Hållbarhetsfrågorna är en förvisso en komponent i många av de presentationer vi tar del av, men vi upplever ändå inte att hållbarhetsfrågorna genomsyrar företagskulturer och människors vardag i samma utsträckning som Sverige. Däremot styr politiken om mot de globala klimatmålen, samma utveckling som vi ser i svensk och europeisk politik. Något som dock lyftes fram av Fujitsu var att samhällsnytta och affärsnytta kommer allt närmare varandra. För att lyckas behöver företag sannolikt kombinera dessa två.

Ett besök hos forskningsinstitutet AIST och ett möte med batteritillverkaren TDK visade att Japan i sitt DNA har att massproduktion är viktigt. TDK planerar att som första företag börja massproducera små solid-state-batterier senare i år, med klockor och sensorer som möjliga användningsområden.  I Sverige är grundforskningen och tillämpningarna/applikationerna viktiga när vi utforskar nya områden som Grafen, i Japan finns ett stort fokus på hur massproduktionen ska sättas upp och optimeras.

Japansk kulturs starka betydelse för utvecklingen inom industrin och för produktionen blev tydlig hos både maskintillverkaren Mazak och Toyota, genom LEAN (som det ofta kallas i väst) eller TPS – Toyota Production System. Det ständiga arbetet med att eliminera slöseri samt att kontinuerligt förbättra och strukturera problemlösningsprocessen har lett till fantastiska produktivitetsökningar i Japan. Många företag i väst har implementerat LEAN, med skiftande resultat. Det finns i Japan en stolthet över detta förhållningsätt och stor tilltro till att detta arbete kommer att fortsätta vara viktigt i framtiden. Den smarta fabriken kommer inte att ersätta LEAN. Digitaliseringen av produktionen ses som en annan fråga.

Fotograf: Elin Vinger-Elliot

Det pratas ofta om att LEAN främjar inkrementella innovationer. Men Japan är i behov av disruptiva innovationer, bland annat på grund av problemen kopplade till den åldrande befolkningen. Man skulle kunna argumentera för att en alltför stor tilltro till LEAN som koncept motverkar de disruptiva innovationerna men samtidigt ser vi tydliga exempel på miljöer där man jobbar hårt med att ta fram ny teknologi, som till exempel Sony CSL - Computer Science Lab och Fujitsu. Kanske behöver LEAN-konceptet inte vidareutvecklas för att fungera i en allt snabbare, föränderlig värld. Det är ju i grund och botten en värdegrund som kan tillämpas inom alla områden. Det handlar framöver troligtvis mer om hur LEAN kan tillämpas inom till exempel utvecklingen av AI för att strukturera upp utvecklingsprocessen. På sätt och vis kanske LEAN till och med erbjuder lite av en balans till en värld där allt går i ett rasande tempo, genom att värdera hantverket, noggrannheten och kontinuerligt och stegvis förbättra det redan existerande. Toyota såg även hur värdefullt det kan vara att låta någon som verkligen kan hantverket lära upp och utforma en robot, på så sätt blir ett plus ett tre.

När det gäller produktion gav ett besök hos forskningsinstitutet AIST och ett möte med batteritillverkaren TDK, att Japan verkar ha i sitt DNA har att massproduktion är viktigt. I Sverige är grundforskningen och tillämpningarna/applikationerna viktiga när vi utforskar nya områden som Grafen, men inte samma fokus som i Japan på produktion samt uppskalning och optimering. Här har vi nog en del att lära. 

Det är imponerande hur Japan lyckas kombinera tradition och traditionalism med framsyn och innovation. Ett bestående intryck är dessa anrika, gigantiska företag, inom skilda branscher som bil-, tillverknings- och IT-industrin som lyckas utveckla banbrytande produkter trots en ofta introspektiv innovationsstrategi. Däremot verkar man inte lägga lika mycket vikt som vi i Sverige på att fundera över kundvärde, pengarvärde och affärsmodeller – något som åtminstone i väst är centralt i begreppet ”innovation”. Ibland var de innovationer vi presenterades för snarare uppfinningar, i bemärkelsen helt nya typer av lösningar/tekniska landvinningar, som inte nödvändigtvis går att bygga en affär på. Hittar man affärsmodellen kan detta förstås förändras.

Innovation eller inte - starkast intryck fick vi nog alla på Cyberdyne, där vi fick höra Dr. Yoshiyuki Sankai själv berätta om teamets framsteg i att kombinera neurovetenskap med elektronik och robotik. Redan idag kan deras exoskelett reparera funktioner i nrvsystemet så att patienter kan få tillbaka rörlighet. Tanken på vart detta kan ta människan är svindlande. En möjlig utveckling är just att dessa svindlande tankar i framtiden kommer att kunna läsas – innebär Society 6.0 rent av tankeläsning?

Fotograf: Elin Vinger-Elliot

Kontaktinformation

Elin Vinger Elliot
Internationell sekreterare
Telefon 08-791 29 28