Mer svensk forskning ska komma till nytta

Lika över landet genom mer muskler till lärosätens holdingbolag. Fler innovationskontor som följs upp regelbundet. Och två nationella kraftsamlingar. Det är några förslag från en ny utredning om stöd till akademiska innovationer. Målet är att fler forskningsresultat ska komma till faktisk nytta.

Betänkandet Innovation som drivkraft – från forskning till nytta  överlämnades till regeringen den 16 oktober. Vid ett webbinarium, arrangerat av IVAs projekt Research2Business, fick utredaren i stort sett tummen upp från medverkande.

– Mitt huvudförslag bygger på vikten av att lärosätena jobbar med nyttiggörande. Det ska vara en prioriterad fråga för högskole- och universitetsledningar, sa Alf Karlsson, som är regeringens utredare.

Viktigt är också att arbetet löpande följs upp och utvärderas. Detta bör göras vart fjärde år och vara en uppgift för Vinnova.

Enligt hans analys är det si och så med lärosätenas förmåga att göra kunskap nyttig i samhället.

– Mindre universitet och högskolor är oftast bra, medan flera stora universitet har utmaningar.

De lärosäten som lyckas bra med uppgiften att nyttiggöra kunskap och forskning ska vara kvalificerade för att ha egna innovationskontor. Kontoren ska ha en väsentligt ökad kapacitet än dagens. Dessutom föreslår utredaren att vissa kontor skulle kunna få en tematisk inriktning. Exempelvis för life science.

Också universitetens holdingbolag är viktiga för att kommersialisera forskning.

– Jag föreslår att de ska få ett bredare samhällsuppdrag när det gäller nyttiggörande. Och lärosätena ska kunna föra över större resurser till dem.

Ytterligare en förändring mot det nuvarande systemet för stöd till akademiska innovationer blir, om utredaren får som han vill, ett särskilt nationellt finansieringsbolag. Lärosätena ska själva, med egna medel, betala till detta.

– Det är rimligt att lärosätena är med och bygger upp sin egen kapacitet för nyttiggörande.

Också holdingbolagen ska, enligt utredaren, följas upp och utvärderas av främst Vinnova.

Utredaren anser också att ett nationellt centrum för entreprenörskap ska inrättas.

– På sikt är det viktigt att nyttiggörande är meriterande och ses som lika viktigt som excellent forskning, sa Alf Karlsson.

Åsa Lindholm Dahlstrand är professor i innovationsstudier vid Lunds universitet. Hon kommenterade utredningen via länk.

– Det är bra att holdingbolagen får ett samhällsuppdrag. Hittills har vinstsyftet dominerat. Det är också bra att det äntligen finns ett förslag på hur verksamheten ska utvärderas, sa hon.

Hon såg däremot kritiskt på förslaget att omfördela ekonomiska resurser från forskning till innovationsstödsystemet. Det skulle kunna innebära omkring 500 färre doktorander, hävdade hon.

Även Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor för Luleå tekniska universitet uppskattade förslaget att bredda definitionen på vad som är nyttiggörande.

– Tematiskt inriktade holdingbolag kan vara en bra väg framåt. Det är också bra att de som är duktiga på nyttiggörande uppmärksammas. De borde belönas också, sa hon.

Paul Pettersson är rektor för Mälardalens högskola, som flera gånger har ansökt hos regeringen om att få starta ett eget holdingbolag. Men blivit nekade.

– Det begränsar våra möjligheter, sa han och framhöll att Mälardalens högskola i högsta grad sätter samverkan högt.

Även näringslivet var representerat vid webbinariet. Samuel Holmström är vd för Lundqvist trävaru. Bolaget har sedan länge samverkat med universitet i åtskilliga projekt.

– Men utredningen har ett väl smalt perspektiv i och med att den mest fokuserar på nyföretagande. Man glömmer kopplingen till det befintliga näringslivet. Etablerade företag kan vara en plattform för att sprida kunskap. I övrigt är det en bra utredning, sa han.

På Astra Zeneca är Anna Sandström Director Science Policy and Relations Europe.

Hon delade Samuel Holmströms uppfattning att existerande företag inte lyfts fram i utredningen. Och inom life science är den senaste forskningen redan inkluderad i bolagen.

– Det är ett inifrån och ut perspektiv på vad som är nyttiggörande. Det är viktigt att inse att företagen också har stor kompetens, sa hon.

IVAs Vd: Innovationsstöd viktig fråga för konkurrenskraft och välfärd

– Det är jätteviktigt att den här frågan lyfts i samhället, säger IVAs vd, Tuula Teeri, i samband med webbinariet.

Det är centralt att inte ställa excellent forskning i motsats till nyttiggörande. Det är den bästa forskningen som lägger grunden till ny kunskap, anser hon.

– Och på mycket lång sikt är det den kunskapen som driver utvecklingen i företagen.

Vägen från grundforskning till innovation kan vara lång men det finns alltid forskare som redan har resultat och kunskap som är mogen att föra över till marknaden.

– Det är den processen som vi måste förbättra. Den forskning som redan kan användas måste synliggöras mycket mer.

Samtidigt genererar nära samarbete med FoU-intensiva företag kunskapsutbyte som gynnar båda parter.

–Under min tid som rektor på Aalto-universitetet lärde vi oss otroligt mycket om hur nyttigt det är att samverka med företag.

Det är inte så att forskarna bara hjälper företagen, utan utbytet är ömsesidigt, hävdar Tuula Teeri.

– Industrins kunskap och erfarenhet kompletterar ofta väldig väl det som tagits fram av akademiker. Bra industrisamverkan utmanar forskare att tänka ut lösningar på praktiska problem men väcker också nya frågor för forskningen.

Fast nyttiggörande är mer än samverkan med befintliga företag. Här har entreprenörer en viktig roll.

– Ett innovativ ekosystem innehåller med fördel ett aktivt nätverk av entreprenörer och riskkapital. Där kan de scouta nya idéer och ta reda på hur dessa kan ge upphov till nya företag.

Visserligen rankas Sverige högt i olika mätningar av innovation. Men, påpekar Tuula Teeri, det gäller ofta storleken på satsningarna, inte alltid om vad som egentligen kommer ut av dessa.

– Det går att förändra. Ännu bättre samverkan med industriföretag, inte bara de stora utan också mindre och medelstora, är ett sätt. Vi måste få in entreprenörerna i ”ekosystemet”. Dessutom måste studenterna ses som en viktig del av nyttiggörandet av kunskap, säger Tuula Teeri.

Se webbinariet i efterhand här