Den blott 29-årige Sinkevičius blir genom sitt inval i den tillträdande kommissionen under ordförande Ursula von der Leyen den yngste EU-kommissionären någonsin. Han har under sina anföranden pekat ut tre miljöfrågor som han vill lyfta: biologisk mångfald, nollutsläpp - samt cirkulär ekonomi.
I och med detta finns det möjlighet att Virginijus Sinkevičius på nytt tar upp det långtgående engagemanget för cirkulär ekonomi som den förrförre miljökommissionären, slovenen Janez Potočnik, startade upp. Potočniks efterträdare, Karmenu Vella från Malta, tog inledningsvis ett steg tillbaka från cirkulär ekonomi-agendan, enligt uppgift för att EU:s miljösträvanden inte skulle försämra för tillväxt och ekonomi inom unionen. Detta kom att kritiseras av Potočnik, och i slutänden återupptogs också cirkulär ekonomi-paketet av Juncker-kommissionen i ny form.
Idag finns ett tämligen starkt tryck på och inom EU att agera mot bland annat klimateffekten och resursslöseri, där exempelvis parlamentet nyligen utlyst klimatnödläge. Sinkevičius har också talat för att unionen ska arbeta på global nivå för att uppnå någonting som motsvarar klimatavtalet i Paris, fast för biologisk mångfald.
Vidare föreslår den nye miljökommissionären att cirkulär ekonomi-paketet bör utvidgas till nya sektorer, såsom textilier, livsmedel och informations- och kommunikationsteknologisektorn. För att bekämpa föroreningar meddelade han att han kommer att fokusera på utmaningarna med farliga kemikalier, hormonstörande ämnen samt avrinning av näringsämnen, läkemedel och mikroplast i vatten.
Ifråga om fiske åtog sig Sinkevičius att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken och dess kommande utvärdering. Han tillade att EU måste förbli en global ledare för hållbart fiske och styrning av havet. Han nämnde också vikten av friska hav för att säkerställa friska fiskbestånd och blomstrande fiskesamhällen.
