– Genom ett ambitiöst arbete med deltagare från 45 företag har vårt projekt analyserat några av de stora materialströmmarna i det svenska samhället, säger Caroline Ankarcrona, projektledare. Nu hoppas vi att studien används i näringslivet för att hitta affärsmöjligheter och affärsmodeller som leder till ökad resurseffektivisering.
IVAs kartläggning av resursflöden och affärsmöjligheter visar flera utvecklingsområden
• Det finns en potential att förlänga livslängden för bioråvara från trä. Papper går att återvinna fler gånger och kan sedan bli textil, därefter en kemisk produkt för att slutligen energiåtervinnas.
• Betongflödet visar på resursslöseri, men den stora frågan handlar om hur befintliga betongstrukturer används i samhället. 11 miljoner ton ackumuleras i samhället varje år. Här finns det största slöseriet.
• Stål återvinns i Sverige till hela 90 procent, även om utsläppen vid tillverkningen har betydande klimatpåverkan. Även här behöver vi bli bättre på att använda de produkter som tillverkas, exempelvis står genomsnittsbilen parkerad 92 procent av tiden.
• Det går åt mycket resurser vid tillverkning av många råmaterial till textil, och från råvara till färdigt plagg blir 50 procent av materialet spill. Dessutom vet vi inte vad som händer plaggen efter försäljning, bara att en försvinnande liten del återvinns från textil till textil.
• Livsmedelssektorn har mycket omfattande svinn inom produktion och konsumtion. Vilken mat som framställs har också stor påverkan: för att få ett kilo nötkött behöver man till exempel odla tio kilo foder och bete, medan ett kilo odlade livsmedel (grödor) bara kräver just att man odlar ett kilo.
IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft löper fram till våren 2016. Projektet samlar experter och ett stort antal företag inom fem olika branscher till ett dialog- och utvecklingsprojekt för att främja resurseffektivitet inom näringslivet. I början av nästa år publiceras projektets slutrapport om behovet av offentliga policyer för ökad resurseffektivitet.
Projektets styrgrupp leds av Anders Narvinger, med Caroline Ankarcrona, IVA, som projektledare, och Björn Stigson som senior advisor. Finansiärer är VINNOVA, Tillväxtverket, Mistra, Teknikföretagen och Naturvårdsverket.
För att ta del av rapporten ”Resurseffektivitet – Färdvägar mot 2050” i sin helhet, klicka här:
http://www.iva.se/publicerat/resurseffektivitet--fardvagar-mot-2050/
