Nya mått på konsumtion och cirkularitet

Nya mått på nyckelparametrar för att uppnå en mer hållbar ekonomi testas nu på olika håll i landet. Exempelvis mäter Umeå kommun medborgarnas konsumtion, och RISE och IVL Svenska Miljöinstitutet undersöker produkters cirkularitet.
Mattband_1200px.jpg

Flera initiativ är på gång för att mäta cirkularitet, konsumtion och andra parametrar som visar hur hållbar en verksamhet är ur klimat- och resurssynpunkt. Ett exempel utgörs av Umeå kommun, som nu som en av de första kommunerna i landet har undersökt undersökt invånarnas konsumtion och hur den påverkar klimatet. Syftet, berättar Umeå kommun, är att "få en bättre bild av nuläget och en möjlighet att följa utvecklingen i Umeå över tid". Mätningen genomförs inom ramen för klimatprojektet "Den koldioxidsnåla platsen" under våren 2018, och har sedan lagt grunden för en beräkning av de klimatutsläpp konsumtionen i kommunen orsakar. Ansvarigt mätinstitut är Stockholm Environment Institute (SEI).

– Vad vi vet är vi först i landet att göra just den här typen av klimatberäkning, säger Anna Gemzell, projektledare för klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen, i ett pressmeddelande.

Resultaten visar bland annat att unga i kommunen äter mer växtbaserad kost än de äldre, som äter mer kött. Under 2019 ska så en visualisering av resultaten lanseras, med syfte att få Umeåborna att ändra ohållbara konsumtionsvanor.

Undersökningen genomfördes i form av en enkät, som totalt 1 475 personer i åldrarna 20–84 år svarade på. Rapporten är skriven av Katarina Axelsson, Fedra Vanhuyse och Elena Dawkins vid Stockholm Environment Institute, på uppdrag av klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen, Umeå kommun.

Även inom enskilda branscher och samhällssektorer pågår just nu flera mätinitiativ för att nå fram till ökad resurseffektivitet och cirkularitet. Ett sådant är det mått som arbetats fram av RISE och IVL Svenska Miljöinstitutet inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Re:source. Syftet ska vara att se hur cirkulära ett företags produkter är. Måttet har benämningen ”C” och undersöker hur stor andel av en produkt som består av material som cirkulerat samt vilket värde detta material har. Tidningen Intelligent Logistik exemplifierar hur återanvänd koppar har ett betydligt högre cirkularitetsvärde än samma mängd återanvänt träspån.

18 företag har nu testat måttet på sina verkliga produkter - och hela 14 av 18 bolag kunde räkna fram värdet på den andel återanvänt material de har i en viss produkt. Tidigare har företagen i princip bara haft kännedom om vilken mängd återanvänt material som använts i produkten. Emellertid tar inte måttet hänsyn till produktlivslängd, utsläpp som produkten genererar eller faktorer som direkt återbruk (exempelvis begagnatmarknad).

Nästa steg blir nu att ta fram förenklade skattningsmetoder för värdet hos olika material eller komponenter, liksom att komplettera måttet med ytterligare parametrar.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17