Det nya centrumet grundades för några veckor sedan vid Lunds Tekniska högskola. Syftet är bland annat att sprida information om utveckling och forskning kring renoveringar.
En viktig del i centrumet verksamhet blir att ta fram ett bra underlag för dem som vill genomföra renoveringar av hus och samtidigt göra dem energieffektivare.
energi-elmroth– Det dominerande antalet hus i Sverige är byggda före 1975. De har behov av omfattande renovering inom en snar framtid – och det är vid stora renoveringar vi har en chans att energieffektivisera, sa Arne Elmroth, professor vid Lunds tekniska högskola, vid ett seminarium i Almedalen på måndagen.
Många av husen i miljonprogrammet – som är byggda under åren 1965--1975 och utgör cirka 25 procent av det samlade bostadsbeståndet i Sverige – har problem med köldbryggor, kallras och kalldrag på grund av dålig isolering i väggar och fönster.
Sedan länge pågår en diskussion hur de här byggnaderna från rekordåren och andra byggnader ska renoveras på bästa sätt för att minska användningen av energi.
IVA-rapporten ”Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse” visar att den energi som används i Sveriges byggnader motsvarar nästan 40 procent av den totala energianvändningen i landet och kostar användarna 150-200 miljarder kronor per år.
Här finns alltså både mycket energi och stora pengar att spara för fastighetsägare, förvaltare, boende och andra inblandade. Men HUR det ska göras och NÄR det ska göras ledde till en debatt bland de som deltog i panelen vid IVA-seminariet ”Energieffektiviseringen i byggnader – nej tack?”
energi-byman– Det sägs att energieffektivisering av byggnader är lågt hängande frukt, att det bara är att tuta och köra. Tekniskt sett är det möjligt, men det är inte säkert att det alltid är lönsamt. Det beror helt på vilka antagande man gör i kalkylerna, sa Karin Byman, chef för Energy Management hos teknikkonsulten ÅF.
Beroende på hur man antar att energipriser och ränta kommer att utvecklas kan ett projekt bli lönsamt efter 14 år eller 25 år. I vissa fall kan det dröja 45 år, enligt de exempel som Karin Byman visade.
– Ta det lite lugnt, ha inte så bråttom, gör bara det som är lönsamt, sa professor Hans Lind från KTH.
Andra faktor som spelar en roll för hur energieffektiviseringen i hus lyckas är hur bra samarbetet fungerar mellan olika yrkesgrupper, vilken teknik som finns tillgänglig och hur den installeras.
– Många förvaltare vet pinsamt lite om sina hus. Det går inte att göra en massa åtgärder utan att kolla upp resultatet, sa Arne Elmroth.
– Det är också viktigt att man ser till att kompetensen finns inom företaget. Konsulter kan vara bra, men de kommer och går och tar med sig sina kunskaper.
Ägarnas och ledningens intresse för energieffektiviseringen är också viktig.
Per-Arne Rudbert, vd för fastighetsföretaget Humlegården, menade att energibesparingar borde lyftas upp och bli en del av årsredovisningen för börsnoterade företag.
– Det måste synas tydligt vad som har gjorts och resultatet av åtgärderna, annars kommer de aldrig att få den status de förtjänar, sa han.
Även statliga styrmedel spelar roll för hur mycket energi vi kan spara i svenska bostäder. Per Holm, energiexpert på SABO, efterlyser bland annat ROT-avdrag för hyresrätter. Arne Elmroth vill se skärpta byggregler vid nybyggnation och renoveringar, för att få bästa tillgängliga teknik i husen.
energi-panel2)
Per Bolund (mp) menade att det stora problemet när det gäller vinsterna med energieffektivisering är att de fördelas på många olika aktörer.
– Om vi inte får mer statlig stimulans kommer det inte att hända någonting, sa han.
Alla var dock överens om att det är viktigt att göra rätt. När miljonprogrammet börjar renoveras och energieffektiviseras handlar det om enorma summor pengar som sätts i omlopp.
Den totala kostnaden för upprustning av Sveriges byggnader uppskattas till 400 -500 miljarder kronor fram till 2050.
Arne Elmroth:
– Det här är en unik chans att göra en stor del av Sveriges bostäder mer energieffektiva och bättre att bo i, men det måste ske på rätt sätt, annars har vi skaffat oss nya problem, som kommer att kosta tid och pengar.
ARBETSGÅNG FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
Gör en noggrann statusbestämning av huset – teknik och uppmätt energianvändning
Gör en energisimuleringsmodell för huset – beräkningar kalibreras mot uppmätta energivärden
Simulera effekter av olika åtgärdspaket
Välj ett kostnadsoptimalt åtgärdspaket som ger eftersträvad effektivisering – t.ex. minst 50%
Verifiera funktionen hos genomförda åtgärder så att projekterade prestanda uppfylls under drift
Källa: Arne Elmroth
