Ökad bioekonomi grund för skogsnäringens nya forskningsagenda

Onsdag 15 februari 2017

biodrivmedelforgasning.jpg

Den 8 februari presenterade Skogsindustrierna tillsammans med representanter från institut och skogsindustrin den agenda som tagits fram i syfte att tydliggöra de forskningsområden som är viktigast för bioekonomin och den svenska skogsindustrins framtida konkurrenskraft.

Eftermiddagen inleddes av Torgny Persson, Forskning- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna. Han började med att ge en kort bakgrund till varför forskningsagendan är viktig, bland annat det faktum att svensk skogsindustri är den tre största exportören av skogliga produkter och därför en viktig spelare i inte bara Sveriges bioekonomi men även världens.

Torgny Persson menade att BNP-tillväxt är direkt kopplat till mer koldioxidutsläpp, så när ekonomin växer och vi blir fler människor blir bioekonomin av ytterligare vikt. Han konstaterade också att satsningen på forskning inom industrin är för liten. Det behövs satsningar på både de produkter som redan existerar såsom papper, massa, kartong och sågade trävaror men även på nya produkter.

Ett av de viktigaste syftena med skogsnäringens forskningsagenda är att öka det industriella träbyggandet för att få ett hållbart samhälle, menade Torgny Persson.

Presentationen av forskningsagendan fortsatte med att Lars Wilhelmsson, Skogforsk nämnde de viktigaste punkterna av forskningsagendan inom området skog och skogsbruk. Han lyfte bland annat vikten av ett värdekedjeperspektiv för att se till helheten och få en förståelse för, och en bra kommunikation med, kunden. Kennet Johansson på RISE Bioekonomi fortsatte eftermiddagen med att presentera den del av forskningsagendan som berör massa, papper och bioraffinaderi. Denna del, menade Kennet Johansson, täcker i princip hela processen från skog till färdig produkt, och även Johansson lyfte vikten av satsning på både nygamla och nya områden.

Hans Holmberg, också på RISE Bioekonomi, fortsatte med att presentera forskningsagendans del om trä. Där har man jobbat nära både nationella trärådet och lilla trärådet.

Digitaliseringen nämndes av Lars Wilhelmsson, Kennet Johansson och Hans Holmberg som en avgörande faktor i framtagningen av skogsnäringens forskningsagenda.

Eftermiddagen fortsatte med inlägg från Karin Perhans på Forskningsrådet Formas som diskuterade nyttan av forskningsagendor. Mikael Hannus på Stora Enso, ordförande i Skogsindustriernas forsknings- och innovationskommitté gav sin inblick i forskningsagendans nytta för industrin och Charlotte Bengtsson, Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut, IVA avd. VIII Skogsnäringens teknik diskuterade Skogforsks strategier och kopplingar till Skogsindustriernas forskningsagenda. 

Läs Skogsnäringens forskningsagenda här

Se seminariet i efterhand här  

Skribent: Johanna Theander