Ökad takt i digitaliseringen av välfärdstjänster nödvändig

Framtidens offentliga välfärdstjänster måste utnyttja digitaliseringens alla möjligheter. Men en nationell handlingsplan för hur det ska gå till saknas.

– Ekonomi, akut personalbrist och allt fler äldre är några skäl till att vi måste digitalisera välfärdstjänsterna i snabb takt, sa Bettina Kashefi, kanslichef för Kommissionen för skattenytta vid ett IVA-seminarium.

Seminariet arrangerades av IVA-projektet ”Digitalisering – möjliggörare i framtidens välfärd” i samband med lanseringen av projektets huvudrapport. Läs mer om slutsatser och förslag här.

Digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar kommenterade såväl rapport som förslag.

– Projektets sju förslag är bra möjliggörare. Värdet av digitalisering i välfärden måste lyftas fram ordentligt. Här behöver vi tillsammans göra mer, sa han.

För att det ska ske behöver, menar ministern, politiken, näringslivet och offentligheten ta gemensamt ansvar.

– Den digitala kompetensen måste öka i alla sektorer. Risken för digitalt utanförskap måste tas på allvar.

Khashayar Farmanbar påpekade också att kommuner och regioner behöver ökade resurser för att digitaliseringen ska effektiv.

Ann Söderström är sjukhuschef, Carlanderska sjukhuset i Göteborg.

– Medborgarnas krav kommer att styra utvecklingen. Den yngre generationen kräver mer än den äldre, sa hon och konstaterade att resten av samhället har gått före välfärdssektorn.

– Vi måste arbeta på nya sätt, mer kundorienterat, sa hon.

Att välfärdstjänsterna inte är lika framgångsrikt digitaliserade som tjänster i övriga samhället beror bland annat på oklar ansvarsfördelning. Om det var alla seminariets talare överens.

Peter Larsson är ordförande i projektets styrgrupp.

– Ansvaret är splittret på för många. Det är en effekt av det offentligas sätt att organisera sig. Det finns ingen sammanhållen idé, sa han.

Åsa Zetterberg är förbundsdirektör på TechSverige. Hon anser att det finns både styrkor och svagheter i Sverige när det gäller digitalisering av välfärdstjänster.

– Vi har bra förutsättningar och det finns bra exempel på lyckad digitalisering. Men takten behöver öka, sa hon.

Även Åsa Zetterberg hävdar att ansvarsfördelningen är en utmaning.

– Den stämmer inte när man ska skala upp digitaliserade lösningar. Stor entusiasm finns men struktur saknas. Marknaden kan lösa mycket men det blir mest som små öar, sa hon.

Den digitala infrastrukturen behöver även den diskuteras och definieras. Daniel Akenine är nationell teknikchef på Microsoft.

– Digital infrastruktur är en gråzon. Vad är fysiskt och vad är tjänster?

Också Daniel Akenine framhöll problemen med uppskalning.

– Plattformsjättarna, som Amazon och Google, har varit globalt framgångsrika. De har en ekonomisk skalmodell. Har man 100 miljoner användare räcker det med att de betalar en dollar var. Då har man råd med stora investeringar som blir bra. På ett nationellt plan blir det annorlunda, sa han.

Det finns förstås också en juridisk sida av digitaliseringen.

Cecilia Magnusson Sjöberg är professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet.

– Det finns samband mellan juridik och informationsteknik. De juridiska lösningarna måste finnas med redan från början när man utvecklar något, sa hon.

Kanske behövs nya yrkesroller? En rättsutvecklare skulle ha verktyg för att få med juridiken i nyutveckling. En integritetsskyddare skulle kunna balansera individens rättigheter mot samhällets behov. Uppgiften för en tekniktolk skulle kunna vara att göra det svårförklarade begripligt.

– Jag kan också tänka mig säkerhetsagenter som har koll på helhet och cybersäkerhet, sa Cecilia Magnusson Sjöberg.

För att det alls ska bli mer av väl digitaliserade välfärdstjänster måste det till FoU och innovationer.

Patrik Sundström är Chief Digital Officer på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Välfärdstjänsterna är både i fram- och bakkant. Kirurgi exempelvis är minst lika hightech som annan tillverkning. Å andra sidan kan vi inte ens kommunicera den mest basala informationen om våra invånare, sa han.

Landets regioner investerar knappa tre procent av sina budgetar på FoU. Den nivån är oförändrad det senaste decenniet.

– Det finns också målkonflikter. Medarbetarna har ju redan fullt upp även om de vill utveckla sig själva och sina verksamheter. Dessutom har vi ett digitalt arv från 1980-talets stora system. De var bra då, men nu är de en belastning.

För att komma vidare på digitaliseringsresan, menar Patrik Sundström, är omprövning av befintliga ledningsstrukturer nödvändig.

Privata företag har helt andra förutsättningar jämfört med offentligt finansierade verksamheter. Det framhöll Anders Morin som är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

– Företag är byggda för att utveckla innovationer och ta risker. Logiken i det offentliga är annorlunda. Där ska man inte äventyra skattebetalarnas pengar, sa han.

Anders Morin anser att ytterligare utmaningar för exempelvis landets kommuner är att deras digitala mognad varierar.

– Men det offentliga skulle genom funktionsupphandling kunna stimulera innovationer. Och samlades väl fungerande tjänster på ett ställe, så alla kan se vad som finns, skulle det underlätta uppskalning.

Therese Svanström är ordförande för TCO. Hon hävdade, i en filmad intervju, att TCOs medlemmar tror på digitaliseringen och att den är en stor möjlighet att utveckla välfärden i positiv riktning.

– Digitalisering behövs om vi även i fortsättningen ska ha hög kvalitet på välfärdstjänsterna. Men om det ska lyckas är det helt nödvändigt att medlemmarna får vara med och utveckla de system och digitala verktyg vi ska använda i svensk välfärd. Tyvärr är det inte så nu. Och då blir de digitala systemen inte anpassade till verksamheterna, sa hon och poängterade samtidigt vikten av kompetensutveckling.

Alla talare, såväl de på plats som de som deltog via länk eller filmade inslag var eniga om att det krävs förändring och att staten bör ta på sig ansvaret för att så sker. De var lika eniga om att fler utredningar om strukturella organisationsförändringar inte behövs.

Digitalisering är, underströk Peter Larsson, ingen ideologisk fråga. Därför hoppas han att politiken under nästa mandatperiod enas om en blocköverskridande färdplan för digitaliseringen av de offentligt finansierade välfärdstjänsterna.

Kontaktinformation

Linda Olsson
Projektledare
Telefon 08-791 29 06