Pengabrist hot när Max IV blev världsbäst

Acceleratorn Max IV i Lund är igång på riktigt. I fjol använde närmare sjuhundra forskare den nya anläggningen. Men finansieringen måste säkras långsiktigt.
Max IV.jpg
Forskningsanläggningen Max IV är världens skarpaste röntgenljuskälla. Forskare från företag och lärosäten använder anläggningens experimentstationer – så kallade strålrör – för att undersöka material, proteiner, ytor, eller kemiska reaktioner ända ner på atomnivå.

En av användarna är företaget Alfa Laval som tillverkar värmeväxlare, separatorer och flödesutrustning för industriella processer. Produkterna tillverkas ofta i rostfritt stål. Ytorna är täckta av ett två, tre nanometer tjockt lager av kromoxid som skyddar mot korrosion. Det är den ytan som företagets forskare är intresserade av att titta närmare på. Vanliga optiska mikroskop ser rätt igenom. Därför har de nu använt ett speciellt mikroskop vid Max IV, Maxpeem.

– Det är det mest avancerade fotoemissionselektronmikroskopet som finns i världen just nu. Vi tittar på hur den nanometertjocka kromoxiden påverkas när den värms, upp till 1 000 grader. Vi kan dessutom göra kemisk analys, se vad oxiden innehåller och hur den påverkas av legeringsämnen i stålet. Det är viktigt för oss och våra kunder att veta hur den fungerar och vad som händer när den värms upp, säger Axel Knutsson, materialspecialist på Alfa Laval.

Arbetet har gjorts i samarbete med forskare vid Lunds universitet.

– Vi blev extremt exalterade av att se gråskalebilden av oxiden. Vi är förmodligen de enda i världen som har sett både kromoxiden och hur den påverkas av uppvärmning.

Maxpeem öppnades för experiment i september i fjol. Sedan dess har ytterligare strålrör öppnat för unika experiment. Men anläggningen fick en trög start. Två år efter invigningen 2016 var bara tre av sju planerade strålrör igång. Huvudfinansiären, Vetenskapsrådet, kunde i en granskning visa på flera brister. Nu görs regelbundna uppföljningar.

– Vi ser en positiv utveckling både av projektorganisation och ledning. Det finns ett tydligt program för hur strålrören ska komma i drift. Snart är elva strålrör i drift vilket är helt enligt de nya tidsplanerna som upprättades 2018. Det stora problemet nu är inte organisationen, utan att säkra finansieringen för de kommande åren så att man kan utnyttja anläggningen. Driftkostnaderna ökar i takt med att fler strålrör blir klara, säger Björn Halleröd som är huvudsekreterare i rådet för forskningens infrastruktur vid Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet föreslår i sitt inspel till den kommande forskningspropositionen att anslagen från VR till Max IV, i år 310 miljoner, ska öka med 50 miljoner nästa år,  55 miljoner 2022 och de därpå följande åren med 145 respektive 155 miljoner kronor. I de senare siffrorna ingår också de bidrag som i dag går till Max IV via universiteten och andra forskningsfinansiärer, 75 miljoner kronor per år.

– Pengarna ska se till att anläggningen kan köra de strålrör som finns. I dagsläget har inte VR de medlen. Vi har gjort en investering och måste sköta den. Det krävs nu att Sverige tar de möjligheter som finns och gör de investeringar som behövs. Med Max IV och ESS finns möjlighet att etablera ett globalt forskningscenter som drar till sig kompetens från hela världen, och driver teknikutvecklingen, säger Björn Halleröd.

Det pågår diskussioner också med andra tänkbara finansiärer. Enligt anläggningens chef, Ian McNulty, är det dock för tidigt att säga något mer om de diskussionerna eller vilka de andra intressenterna är. Inget är ännu bestämt.

Intresset för att använda anläggningen är stort. Forskare och företag ansöker om att få göra experiment. Forskarna från Alfa Laval fick fyra dygns stråltid på Maxpeem.

– Man kan göra väldigt specifika undersökningar, i forskningens framkant. Det genererar innovation och stärker vår konkurrenskraft. Max IV kommer att vara superviktig, inte bara för oss, utan också för andra tillverkningsindustrier, säger Axel Knutsson.

Läs IVAs yttrande om Vinnovas rapport beträffande Uppdrag att föreslå organisation för en nationell teknikparksfunktion i anslutning till forskningsanläggningarna ESS och MAX IV.

 

FOTO: FILIP LENRIC

Kontaktinformation

Lars Nilsson
Chefredaktör
Telefon 0709-64 52 64