Vd-ledare: Priset för journalistisk vetenskaplighet mer aktuellt än någonsin

För fem år sedan skrev jag om nedrustningen av journalistiken. Flera stora svenska tidningar hade då lagt ner sina vetenskapsredaktioner och krympt bevakningen av vetenskap och teknik.
bjorn-o-nilsson-4-1200px.jpg

Utan större rabalder eller protester hade vetenskapen i princip gjort exit från spalterna i breda tryckta medier. Dagens Nyheter var den enda rikstidningen med egen redaktion för vetenskap, om än något krympt. Hoppet stod till public service. Både SR och SVT hade, och har i dag, egna redaktioner som kontinuerligt bevakar de här frågorna. Både när det gäller nyheter, fördjupning och grävande journalistik. Och visst fortsätter Forskning & Framsteg att göra ett bra jobb med att popularisera vetenskap.

Så här skrev jag redan i slutet av 2012: ”Två separata studier i USA visar att omkring sex av tio amerikaner inte tror på evolutionsläran. Vilken opinion skapas i ett sådant samhälle? När vidskepligheten tar över sakligheten. När kunskap inte används som en bas, vilka politiska beslut fattas då? Pseudovetenskapen kan endast motverkas genom vetenskaplighet och saklighet. Jag är djupt oroad. Mer för vetenskapligheten inom journalistiken än för själva vetenskapsjournalistiken, även om dessa är indirekt kopplade.”

En dyster profetia. Så här fem år senare kan jag se att det mesta vad gäller saklighet blivit värre än jag befarade. Med Donald Trump i Vita huset har vi fått en amerikansk president som är klimatskeptiker som ifrågasätter etablerade forskning och vetenskap på en rad områden. Det är djupt oroande.

”March for science” är ett tydligt tecken på hur bekymrade många forskare är av en utveckling där vetenskapliga fakta som bas för beslut är hotad. Manifestationen som föddes i USA genomfördes 22 april, i 500 städer runt om i världen. Forskare och allmänhet gick tillsammans ut för att demonstrera på gator och torg för vikten av vetenskap och forskningsbaserad kunskap. Ett unikt kliv ut ur labb och föreläsningssalar för ”Science not silence”.

I en värld av ”alternativa fakta”, ”fake news” och ”faktaresistens” känns IVAs pris för ”Vetenskaplighet inom Journalistiken – Hans Bergström-priset” mer aktuellt än någonsin. Det delas ut för tredje året i rad. Året pristagare är PM Nilsson politisk redaktör på Dagens Industri. Han får priset för att han ”verksamt bidragit till att vidga både tankesfären och åsiktsrymden. Hans eget skrivande präglas av öppet och nyfiket faktasökande, självständiga perspektiv och en stark tro på teknikens och entreprenörskapets betydelse för framtiden”, som det heter i motiveringen från juryn, där jag är ordförande.

Jag kan med glädje konstatera att intresset för priset redan är stort, med många nomineringar. Priset ligger helt rätt i tiden, då det premierar såväl ett vetenskapligt synsätt som excellent journalistik.

Och våra pristagare – DN-bloggaren Anders Bolling, grävande SVT-journalisten Bosse Lindqvist och PM Nilsson – är visserligen tre väldigt olika typer av journalister men är alla individer som drivs av integritet, nyfikenhet, ifrågasättande och ett passionerat sökande efter fakta och sanning.

Låt mig avsluta med att påminna om ett av den nyligen bortgångne professor Hans Roslings kloka deviser: ”Fight ignorance”. Heder över hans minne.