Redo att utforma forskningspolitik

Nu drar arbetet igång med nästa forskningsproposition. Den presenteras i samband med regeringens höstbudget 2020.
Ernkrantz webben Foto. Daniel Roos.jpg

Den 31 oktober var sista dag för att lämna inspel till arbetet med kommande forskningsproposition. Över 300 instanser har skickat in svar, av varierande omfång. Något är tre sidor långt, ett annat 140. Nu ska de sammanställas.

– Forskningspolitiken berör hela samhällsbygget. Vi vill ge möjlighet till dem som är intressenter att lämna viktiga underlag. Det är viktigt att många får göra det, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Forskningsfinansiärer, forskningsinstitut, universitet, fackliga organisationer, företag med flera har lämnat synpunkter. Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova har lämnat inspel var för sig, men också ett gemensamt.

– Det lyssnade jag särskilt på. De har mejslat fram delar som de gemensamt vill trycka på. Men jag kommer också att träffa andra aktörer som lämnat synpunkter, säger Matilda Ernkrans.

De olika inspelen blir nu ett underlag för arbetet med forskningspropositionen. Resultat från utredningar, som till exempel Styr- och resursutredningen, ska också vägas in, liksom finansieringsfrågan. Arbetet löper parallellt med budgetarbetet.

I bakgrunden finns den forskningsproposition med tioårigt perspektiv som presenterades i november 2016. De forskningspolitiska mål som då slogs fast ligger kvar, liksom bland annat de tioåriga nationella forskningsprogrammen.

– Det händer saker som behöver fångas in. Regeringen brukar presentera en forskningsproposition vart fjärde år och jobbar efter det nu också. Denna kommer att läggas fram i nära anslutning till budgetpropositionen hösten 2020.

Den tolv personer stora forskningsberedningen ska ge stöd under arbetets gång.

– De är inbjudna som individer med expertkunskaper som jag är övertygad om kan spela roll och göra skillnad när vi ska forma forskningspolitiken. Jag vill att det ska vara högt i tak och att det ska komma fram nya, vilda idéer. Ska man få till det måste samtalen hållas inom beredningen. Vi för därför inte offentliga anteckningar, men noterar spännande idéer att jobba vidare med.

Blir det då en forskning- och utbildningsproposition, eller en forsknings- och innovationsproposition?

– Det blir en forskningspolitisk proposition där högre utbildning och innovation också är centrala. Den får ett lämpligt namn så småningom. Det övergripande är att vi ska fortsätta vara ledande kunskapsnation. Vi ska konkurrera med mer och bättre kunskaper i stället för med låga löner. Då är forskningspolitiken viktig, säger Matilda Ernkrans.

Akademierna har bjudits in att lämna synpunkter. IVA skriver i sitt inspel att man vill se en övergripande nationell strategi som även omfattar högre utbildning och forskningsbaserad innovation.

– Det är viktigt att man inte ser forskningspolitiken för sig. Vi vill ha en mer integrerad kunskapspolitik som hanterar forskning, högre utbildning och innovation som en helhet, säger Martin Wikström, som är chef för forskning och utbildning på IVA.

Bakom IVA:s förslag finns en grupp med representanter för samtliga avdelningar, näringslivs- och studentråd. IVA:s vd, Tuula Teeri, är ordförande. Gruppen vill se ökade offentliga medel framöver till forskningen. Särskilt viktigt är satsningar på teknikvetenskaplig och strategisk forskning.

– Den teknikvetenskapliga forskningen borde öka ordentligt. Teknikvetenskaperna är en av de stora möjliggörarna för att lösa samhällsproblem och den strategiska forskningen är en viktig länk till näringslivet, säger Martin Wikström.

IVA har sammanfattat sina synpunkter i tio punkter. En handlar om kompetensutveckling.

– Lärosätena måste utbilda för den kompetens näringslivet behöver. Det handlar inte om uppdragsutbildning men dialogen behöver bli bättre. Det är brist på kompetens inom nya områden, som artificiell intelligens. Näringslivet behöver också fler forskarutbildade framöver. Det behövs också nya utbildningsformer för att man ska kunna utbilda och kompetensutveckla sig.

Den kommande forskningspropositionen blir den 13:e i ordningen. Den presenteras om mindre är ett år. 

Sveriges unga akademi:

”Akademisk frihet, integritet och kvalitet är grundläggande akademiska kärnvärden och en förutsättning för lärosätenas oberoende roll som beskyddare av vetenskap och kunskap och som en kritiskt reflekterande kraft i samhället. SUA anser att den akademiska friheten bäst främjas genom att lärosätenas och forskarnas autonomi stärks i relation till den politiska makten, samt att högre utbildning ges samma juridiska skydd som forskningen redan har. Internationellt bör Sverige stå upp för akademisk frihet genom att markera mot länder som inskränker lärosätenas och forskarnas frihet.”

Energimyndigheten, Formas, Forte,
Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova:

”Forskningsinfrastruktur måste betraktas och hanteras som investeringar för att Sverige ska bibehålla sin position som framstående forskningsnation. Uppbyggnad och utveckling av forskningsinfrastrukturer måste baseras på långsiktiga perspektiv ifråga om användning och avkastning. Frånvaron av ett grundläggande investeringsperspektiv blir att alla inblandade aktörer i alltför stor utsträckning tenderar att hantera forskningsinfrastrukturer som ett kostnadsproblem. Frånvaron av samlad styrning för strategiska frågor skapar också en kortsiktighet och fragmentering som i dagsläget hämmar Sveriges möjligheter att skapa största möjliga värde av dessa infrastrukturer.”

SULF, Sveriges universitetslärare och forskare:

”Att koppla målen för forskning och högre utbildning närmare varandra genom en gemensam proposition ser vi som en god grund för att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning på ett sätt som kommer studenterna till del och bidrar till ökad kvalitet. Gemensamma propositioner skulle kunna bidra till en mer samlad högskolepolitik där utbildning och forskning ses som sammanlänkade och ömsesidigt beroende. Universitetens och högskolornas särart är och ska vara att de bedriver både forskning och utbildning. Under de senaste decennierna har dessa uppgifter allt mer dragits isär. ”

Svenskt näringsliv:

”Målet ska vara att Sveriges samlade satsningar på forskning och utveckling ska öka med en procentenhet som andel av BNP senast år 2030. 75 procent av ökningen bör vara privata investeringar. Det behövs för att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation med framstående kunskapsintensiva företag och framgångsrik forskning också i framtiden. För att nå dessa mål krävs att de politiska insatserna samordnas. Sverige behöver en samlad strategi för FoU som innehåller förslag inom en rad områden. Av största vikt är att det skapas möjligheter för näringslivets satsningar att öka.”

foto: Daniel Roos

Kontaktinformation

Martin Wikström
Expert forskningspolitik
Telefon 08-791 29 58