Så fixar vi klimatet – fyra länder, fyra strategier

Det går att klara klimatutmaningen – det var det samlade budskapet vid seminariet Klimatstrategier i andra länder. Men perspektiven är mycket olika i Tyskland, Storbritannien, Kina och Kanada.
debatt.jpg

Vid seminariet deltog experterna Carsten Rolle, John Loughhead, Guoyi Han och Amy Sopinka. Även om utmaningarna ser mycket olika ut för de olika länderna, så var dessa experter eniga om att diskussionen har gått från ”vad behöver göras?” till ”hur snabbt ska det gå?” och ”vad kommer det att kosta?”.

Enligt Lena Korkea-Aho från Nordiska Investeringsbanken, NIB, så krävs det investeringar på 48 triljoner (48 med 12 nollor efter) dollar, drygt 400 triljoner kronor, fram till 2060 för att uppnå målet för Parisavtalet – hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader.

– Det är en skrämmande stor summa, sa Lena Korkea-Aho. Men den motsvarar ändå bara cirka 0,4 procent av global ackumulerad BNP – vilket kanske är lite mindre skrämmande.

Carsten Rolle redovisade en studie som genomförts av BDI, den tyska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv. Tysklands klimatmål finns i ett intervall mellan 80 och 95 procent minskning av växthusgaser till 2060. Enligt studien är det möjligt att nå 80 procents minskning med känd och tillgänglig teknik, men det kräver ideala förutsättningar och investeringar på uppskattningsvis 1,5 miljarder euro (cirka 15 miljarder kronor). Utsläppen måste minska rejält i alla sektorer.

För att nå målet 95 procent minskning krävs betydligt mer. Det handlar då om nollutsläpp från alla sektorer i Tyskland, vilket kräver användning av ny teknik som CCS, Carbon Capture System. Investeringarna ligger runt 2,3 miljarder euro (cirka 23 miljarder kronor). Och för att lyckas krävs globala överenskommelser och helt nya förutsättningar

Om utvecklingen fortsätter som idag kommer Tyskland endast att uppnå en minskning av utsläppen på 61 procent, men Carsten Rolle pekade på ” gapen” mellan den nuvarande utvecklingen och det som krävs för att nå klimatmålen:

– Nu krävs det politiska beslut för att stänga gapen.

I Storbritannien har regeringen tagit fram planen ”The clean growth strategy”, som ska leda till att utsläppen minskar med 80 procent fram till 2050. Och det är inte ett ”mål”, det är ett ”krav” (requirement). En viktig del i strategin är satsningen på innovation. Fram till 2021 kommer man att satsa 2,5 miljarder pund på innovation, framför allt inom transport- och energisektorn.

– Detta innebär den största transformationen i fredstid för Storbritannien, sa John Loughhead.

Kina med sina 1,4 miljarder invånare är det land som bidrar mest till de globala utsläppen. Inte minst beror det på att 70 procent av elproduktionen kommer från kolkraftverk. Enligt Guoyi Han såg man 2013 som ”peak coal”, det vill säga att användningen av kol skulle gå ner efter det. Men nu finns oroande tecken på att kolanvändningen ökar igen. Guoyi Han pekade på att stora delar av Kina fortfarande har låg tillväxt och låga utsläpp. Men allteftersom dessa regioner får en bättre ekonomi, till exempel genom den nya Sidenvägen, kommer utvecklingen också att leda till ökade utsläpp.

Samtidigt har Kina också höga ambitioner när det gäller klimat och miljö.

– I Kina är det hälsa som driver klimatfrågan, sa Guoyi Han. Att människor blir sjuka av utsläppen tvingar fram tydliga satsningar.

Kanada tillhör de länder i världen som har högst koldioxidavtryck, det vill säga utsläpp per person. Landet har också stora tillgångar i form av oljesand och råolja.

Kanada har skrivit på Parisavtalet, vilket innebär en minskning av utsläppen med 30 procent fram till 2030. Att reducera utsläppen innebär en decentraliserad process där varje region har en egen plan. Idag varierar utsläppen mycket mellan de olika regionerna, och målen varierar också kraftigt. Exempelvis har provinsen Alberta högst utsläpp, men inga mål alls.

– För att nå resultat krävs att regionerna själva har en drivkraft, sa Amy Sopinka.

På bilden: Moderator Ola Alterå, Amy Sopinka, Carsten Rolle, Thomas Wrangdahl, utlåningschef NIB, John Loughhead och Guoyi Han.

NIB

Seminariet arrangerades av IVA tillsammans med Nordiska investeringsbanken, NIB.

NIB är en internationell finansinstitution som ägs av Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige. Banken har utlåningsverksamhet både inom och utanför medlemsländerna. NIB finansierar projekt som förbättrar produktiviteten och gynnar miljön i de nordiska och baltiska länderna.

NIB ger bland annat lån till projekt som främjar:
- minskade föroreningar
- förebyggande åtgärder
- resurseffektivitet
- utveckling av ren teknologi

Kontaktinformation

Karin Byman
Energiexpert
Telefon 070-574 70 72