Smart industri i Piteå: Kompetens, kluster och inkludering

Dessa tre ord sammanfattar större delen av diskussionerna som fördes under det företagsforum som IVAs Smart industri, Piteå Kommun och IUC Norr arrangerade i Piteå i mitten av januari. Närmare 25 representanter för företag, akademi och andra regionala aktörer var på plats för att utbyta erfarenheter med koppling till digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
SmartPitementimeter.jpg

Kommunstyrelsens ordförande i Piteå, kommunalrådet Anders Lundkvist, påminde i sin välkomsthälsning om hur snabbt förutsättningarna ändras och hur viktigt det är att inte bara leva med sin egen tid utan även vara bra förberedd för morgondagen.

– Nästan inga av de digitala möjligheter och verktyg vi använder – i företag eller som privatpersoner – fanns för 10 år sedan, sa Anders som även påpekade att det vid millennieskiftet fortfarande var Europa och USA som helt dominerade världsekonomin.

IVAs Johan Carlstedt, projektledare för IVAs Smart industri, redogjorde inledningsvis för IVAs roll som pådrivande kraft i kontakterna med politik och myndigheter för att förmå dessa att driva frågor som stärker i första hand svensk industri.

–Det är inte i första hand kring Rosenbad och Stureplan i Stockholm, utan runt om i Sverige, som innovationerna inom industrin uppstår, säger Johan Carlstedt.

Johan menar att insatserna från politiken ofta utformas i dialog med och för de större företagen medan de mindre lätt glöms bort, trots att det talas mycket om små och medelstora företag och dessas betydelse för tillväxt och sysselsättning.

Hög grad av digitalisering, men…

– Sverige ligger högt i rankinglistorna över graden av digitalisering, men det gäller inte när det kommer till kapitalisering där många andra länder ligger före, sa Börje Melin, Sales manager vid Siemens Digital Factory.

Börje påpekade att även om svenska företag är duktiga på att samla in och lagra data gäller det också att veta vad datan ska användas till.

– Digitaliseringsprojekt handlar inte bara om tekniska plattformar, sa han, utan kommer även att påverka arbetsprocesser inom företaget och blir därmed en managementfråga.

För att lyckas måste projektet kopplas till företagets affärsmodell i syfte att utveckla och förbättra företaget. Och att inse att den kanske viktigaste faktorn när det kommer till digitalisering av verksamheter är att alla inkluderas i processen.

– Utan verklig förankring blir allt förändringsarbete väldigt tungrott och en viktig framgångsfaktor är därför att tänka stort men börja smått. Då skapas drivkraften för att digitalisera, konstaterar Börje Melin.

Samuel Holmström, Vd förLundqvist Trävaru håller med om att Sverige har bra förutsättningar tack vare hög datamogenhet och benägenhet att ta till sig ny teknik. Han berättar att utgångspunkten för det egna företaget varit att underlätta för kunderna men också ge tydliga fördelar till företaget.

– Det handlar till exempel om att kundens order automatiskt skapar listor över vad som ska beställas från under­leverantörer samtidigt som ritningar­na skickas till fabriken, säger Samuel som förklarar att detta i praktiken lett till att man outsourcat en del av jobbet till sina kunder.

– Försäljningen ökar samtidigt som snittpriset på våra inkommande ordrar stigit betydligt. Det handlar om att vara visionär, strategisk och att våga, säger Samuel.

Gemensamma för företagen som deltog i forumet i Piteå var frågor om kompetensförsörjning och samverkan. Frågor som upplevs mer kritiska i glest befolkade delar av landet, där avstånden är långa, tillväxten lägre än genomsnittet och utflyttningen av yngre är kända utmaningar.

Som Pär Weihed, prorektor vid Luleå Tekniska Högskola påpekade:
– När nivån och kvaliteten på utbildning i orter som Arvidsjaur eller Storuman ökar, innebär det inte sällan att de som fått denna goda utbildning lämnar hemorten för att söka vidareutbildning och lycka annorstädes.

– Ska sådana orter klara sig på sikt måste det finnas livskrafiga företag på plats och för det krävs både förbättrade kommunikationer och samverkan mellan företag och över kommungränser, menade Pär som tycker att samverkan mellan akademi och näringsliv visserligen har blivit bättre men likväl kan utvecklas ytterligare.

- Inte minst vore det välkommet om fler med industriell erfarenhet – ingenjörer och tekniker –  kunde medverka som lärare eller föreläsare på högskolan.

Kompetensen kanske redan finns?

Inte sällan kan lösningen på utmaningen att hitta tillräcklig kompetens finnas närmre än man tänkt sig, menade Helena Sundkvist, personalansvarig vid Modulsystem i Kalix som producerar tunnplåtsprodukter och erbjuder tjänster för konstruktion, design och framtagning av prototyper.

Helena betonade apropå detta att vikten av att se över den egna organisationen och det man erbjuder både befintliga medarbetare och dem man vill rekrytera.

–Generellt kan många företag vässa sig inom områden som inkludering, mångfald och hållbarhet. Vi behöver tänka till och utveckla ledarskapet för att säkerställa att vi kan möta upp ”millennials” som brister i förståelse för långsamma processer. De söker mening och mål på ett sätt vi inte mött tidigare, konstaterade Helena.

På Modulsystem AB har man genom att öppna arbetsplatsen för kulturell mångfald, för att på så sätt både skapa ett fint arbetsklimat och nå ökat samarbete mellan medarbetare, stärkt företagets konkurrenskraft och bidragit till värdeskapandet.

–Vi arbetar också för att se växtkraft i människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Framförallt för att bidra till vårt samhälle och drivkraften i människan att ha tillhörighet i ett sammanhang och därigenom erhålla bekräftelse.

Samverkan av största betydelse

Att Norrland är stort till ytan men glest befolkat är ingen nyhet, och när man reser genom delar av norra Sverige inser man på riktigt utmaningarna det innebär. Kiruna är till exempel med sina drygt 22 000 invånare Norrbottens andra sörsta stad, men befolkningstätheten är endast 9 personer per kvadratkilometer. Om Stockholm hade samma befolkningstäthet skulle det endast bo knappt 400 personer i huvudstaden. Jämförelsen belyser tydligt hur oerhört stor betydelse samverkan mellan olika aktörer har i norra Sverge.

Den insikten finns förstås hos IUC Norr som är att regionalt utvecklingsbolag för små och medelstora industriella och industrinära företag i Norr- och Västerbotten. Åsa Tjärnberg, Vd, förklarar hur de försöker skräddarsy insatser utifrån företagens behov, något som i allt högre utsträckning har fokus på digitalisering, kompetensförsörjning och hållbarhet.

– Eftersom varje enskild kommun ofta är för liten för att ensam klara att ge företag de förutsättningar som behövs så är samverkan mellan företag, offentliga aktörer och akademi inom regionen avgörande för företagen, säger Åsa.

– Samverkan är dessutom minst lika viktigt för själva samhällena eftersom varje nytt jobb inom gruv-, skogs- eller stålindustri genererar drygt två jobb till inom andra branscher, fortsätter hon och berättar att varje industrijobb ökar skatteintäkterna med 655 000 SEK per år.

Också Pär Weihed från Luleå Tekniska Högskola lyfter fram vikten av samverkan och dess avgörande betydelse för kompetensförsörjningen i regionen.

–Vi förstår industrins utmaningar och samverkar så mycket vi kan med näringslivet, säger Pär och tillägger att man nu också ser på möjligheterna att modulisera utbildningsmoment så att de bättre passar för ett livslångt lärande.

– Vi tror att man i framtiden kommer att stiga in och ut ur akademien flera gånger under ett yrkesliv, vilket innebär att både pedagogik och form inom högre utbildning kommer att förändras.

Hur växelverkan mellan akademi och näringsliv ska ske diskuteras runt om i världen, och på vissa håll lär det finnas krav på flera års yrkeserfarenhet utanför akademien för att vara behörig att söka en professur inom tekniska ämnen.

– Jag tror det ligger mycket positivt i att uppvärdera arbetslivserfarenhet i våra rekryteringsprocesser men vi är inte riktigt där ännu, säger Pär som dock är övertygad om att de som jobbar som tekniska direktörer eller chefer för forskningsavdelningar inom många sektorer industrin i många fall är väl kvalificerade för att också vara ledare inom akademien.

Två röster från forumet

Samuel Holmström, vd Lundqvist Trävaru AB

Lundqvist Trävaru vann företagstävlingen Smart industri 2017 för sitt sätt att med inspiration från datorspel utmana en av våra mest traditionella branscher – bygg.

Vad bör företag som står inför digitaliseringsutmaningar i första hand tänka på?
– I första hand måste du fokusera på vad du vill lösa, inte vilken teknik du skulle vilja använda bara för att den finns eller är ”häftig”. Tekniken är bara ett verktyg för att lösa något. Dock kan det givetvis bli lättare att tänka ”fritt” om man har en viss förståelse för vilka tekniska hjälpmedel som finns.

Går det att undvika att digitaliseringprojekt blir svåröverskådliga och dyra?
– Jag tror att man inte ska se en förändringsresa eller ”digitalisering” som ett projekt – en stor djärv satsning eller ett visionärt genidrag – utan istället se det som små dagliga utvecklingssteg. Att göra så bidrar generellt sett också till en mer experimenterande företagskultur som underlättar förändring och utveckling i stort.

Vem ska vara i fokus? Kunden eller medarbetarna?
– Det handlar om att aktivt arbeta med att skapa digitala informationsflöden och då även utanför den egna organisationen. Hur kan du sy ihop hela informationskedjan från kund till de interna processerna och vidare till leverantörer och andra intressenter? Detta kommer, vid sidan av effektivare, snabbare och säkrare processer i sig, att underlätta utvecklingen av nya tjänster, produkter och affärsmodeller samt implementation av automatiseringslösningar.

Pär Weihed, prorektor Luleå Tekniska Universitet

Hur kommer det sig att LTU redan för 50 år sedan fick epitetet ”näringslivets universitet”?
– Jag tror det beror på att vi sedan länge engagerat oss i frågor som rör samverkan och kompetensförsörjning och för att vi bedriver både forskning och utbildning i nära samarbete med industri och offentlig sektor. Vi är ett lärosäte som vill samverka och som förstår industrin utmaningar.

Det säger väl nästan alla högskoleföreträdare?
– Säkerligen är det så. Men rent konkret har vi dialog med ett antal större industriföretag om hur samverkan kan kopplas också till kompetensförsörjning, och vi har startat upp LTU Professional Education som ska vara vår kontaktyta för livslångt lärande och uppdragsutbildning.

– Vi har också en fortlöpande dialog med industrin om hur vi kan jobba mer interaktivt med föreläsningar i kurser från industrin och ha mer arbetsplatsförlagda kursmoment, mentorskapsprogram på individnivå kopplat till internships och sommarjobb.

Deltagarna om digitalisering - svar på mentimeterfrågor

Deltagarna i forumet fick under dagen svara på ett antal frågor om sitt eget digitaliseringsarbete och vilka utmaningar de upplever, via det digitala vertyget mentimeter. Här kan du se de samlade svaren. 

Företagsforumet i Piteå var ett i en serie av träffar som arrangeras av IVAs Smart industri och Kickstart Digitalisering i samarbete med regionala företag och aktörer, i syfte att stärka svenska industriföretags digitalisering och konkurrenskraft.